Dollarn har en dominant position i det globala finanssystemet. Den är störst i allt sparande i världen och den främsta valutan när det gäller transaktioner i världsekonomin.
Men dollarns ställning hotas nu – av farhågor för problem med USA:s gigantiska statsskuld och snabbt stigande långräntor. Den amerikanska ekonomin hotas även av lägre tillväxt och högre inflation i kölvattnet på Trumpregeringens tullar.
Detta kan skapa problem i Sverige, varnar Erik Thedéen:
– Sverige är ett dollarberoende finansiellt system.
Dollarexponeringen är stor både inom banker och företag. Och den svenska valutareserven består också till stor del av dollar, enligt Thedéen.
Med det är fonder som drabbas av stora uttag som pekas ut som primär riskfaktor i Riksbankens första stabilitetsrapport för i år. Fonduttagen kan nämligen i nästa steg skapa finansieringsproblem i svensk fastighetssektor – där fonderna tillsammans med banker spelar en helt avgörande roll.
Enligt Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken, var fondutflödet i april det största under en enskild månad sedan pandemin – då Riksbanken tvingades gå in med stödköp
Svenska hushåll har ungefär en femtedel av sina aktier och fonder i dollar, vilket innebär att det blev en ganska stor förmögenhetssmäll för vissa hushåll när USA-börserna rasade under president Donald Trumps tullchock i våras, enligt Sandstedt.
Svenska banker har också mycket upplåning i dollar, när de drar in pengar och bygger upp buffertar. Och det krävs även dollar när pensions- och livbolag ska valutasäkra sina positioner.
– Det är väldigt viktigt att bankerna fortsatt får tag i dollar, säger Sandstedt.
Riksbanken konstaterar i rapporten att den rådande osäkerheten när det gäller handels- och säkerhetspolitiken innebär att risken för plötsliga och oförutsedda händelser är hög.
”I ett globalt och sammanlänkat finansiellt system kan störningar snabbt sprida sig och få långtgående konsekvenser”, skriver Riksbanken.
Utgångsläget för Sverige bedöms som bra – med stabila statsfinanser och starka banker. Men flera strukturella sårbarheter finns kvar, som högt belånade hushåll och kommersiella fastighetsbolag.
