Äntligen tycks det som att ljuset stiger över svensk ekonomi. Efter år av motgångar ökar svenskarnas inkomster. Under hösten har tillväxten stigit.
Erik Thedéen tar emot DN på sitt arbetsrum i Riksbankens svarta stenkloss på Brunkebergstorg.
– Vi passerar ungefär nu gränsen för att folk ska ha mer köpkraft i plånboken än vad de hade innan covid. Vi har ätit upp den här inflationsförlusten som vi gjorde under höginflationsåren.
När svenska hushåll kliver över denna ekonomiska tröskel har riksbankschefen och hans kollegor satt styrräntan till 1,75 procent.
Den senaste sänkningen blev den åttonde sedan förra årets räntetopp på 4 procent.
Kanske blev det den sista på ett tag. Riksbankens nuvarande plan att räntan ska ligga fast, i väntan på att de senaste årens osäkerhet och stigande kostnader ska skingra sig helt.
Men Erik Thedéen tror att svenska hushåll fortsätter att vara behärskade.
– Antagligen vill hushållen inte ha lika mycket skulder som de hade när de gick in i den här krisen. Det borde innebära att man är försiktigare med att låna och har en ganska hög sparkvot.
– Det verkar som att det tar sig. Men jag tror att hushållen kommer att vara relativt försiktiga.
Under lågränteåren larmade både Riksbanken och Finansinspektion – där Erik Thedéen länge var chef – om riskerna med svenskarnas skuldsättning.
– Jag var en av dem som varnade för att det finns en risk när räntan stiger kraftigt och det kan bli ett tufft pris att betala för dem som har lånat mycket.
– Många tycker nog att det har blivit ganska tufft. Men det har inte lett till en finanskris. Det har inte lett till någon kollaps för svensk ekonomi. Däremot har det definitivt gjort att återhämtningen har varit svagare.
Konjunkturuppgången som nu verkar ha inletts hoppas han ska drivas framåt av andra faktorer än en het bostadsmarknad.
– Det sundaste är att vi baserar vår ekonomi på hur realekonomin utvecklas, inte de senaste noteringarna på Booli eller Hemnet.
Under nästa år blir regeringens valbudget extra bränsle i svensk ekonomi. Erik Thedéen är kritisk till hur den har utformats.
Tunga utgifter har lyfts ur de vanliga budgetramarna.
– Det måste finnas en väldigt trovärdig väg tillbaka till det ramverk man har satt. Om man ska komma tillbaka dit, som politikerna har sagt, kan man inte finansiera försvarsutgifterna utanför budgeten. Annars är man i ett sluttande plan.
Är du oroad över likheter mellan dagens AI-hajp och it-bubblan på 1990-talet?
– Jag tycker att det finns all anledning att vara oroad. Det är extremt höga börsvärderingar. Titta bara på magnituden av de här investeringarna som driver en stor del av amerikansk tillväxt.
Börsras kan skaka ekonomin, men måste inte leda till stora samhällsekonomiska problem, tillägger Erik Thedéen.
– Under dotcom-bubblan gick börserna ner, men det hände inte så mycket mer.
Under åren med hög inflation och stigande räntor föll allmänhetens förtroende för Riksbanken. I år stiger förtroendet, enligt Medieakademins barometer, igen.
Under tiden har centralbanker i andra länder blivit politiska måltavlor. Donald Trump försöker tillsätta en ny majoritet i Federal Reserve som kan driva igenom lägre räntor. Även brittiska Bank of Englands oberoende ifrågasätts.
Det är en politisering som Erik Thedéen varnar för.
– Det är klart att det har stor betydelse vilket oberoende och vilken trovärdighet en centralbank har. Det är bara att jämföra Turkiet och Sverige.
Riksbanken blev självständig enligt lag så sent som 1999. Fungerade det inte innan dess?
– En poäng är att man har lagen, men lagar går att ändra. Man måste också ha personer, system och organisationer som stödjer oberoendet hela tiden. Och jag tycker att man måste förtjäna det varje dag eller varje vecka.
I Riksbanken har ni riksdagsledamöter som sitter med och observerar vid era räntebeslut. Är det bra?
– Det där fungerar alldeles utmärkt. Det finns alltid en risk med institutioner med makt att det skapas myter. Har man då några som är närvarande i rummet kan de intyga hur processen har gått till.
– Jag kan inte se att vi har en ökad debatt fundamentalt om Riksbankens oberoende i Sverige. Kanske drar det nu åt det andra hållet, att man ser att oberoendet har en poäng, givet vad vi ser i andra länder, säger Erik Thedéen.
Läs mer:
Riksbanken varnar: dyrare mat efter sänkta momsen
Baksmällan efter lågränteåren: ”Hushållen är brända”
Attraktiva räntor på sparkonton när bolåneräntorna sjunker
