DN:s avslöjande om polisanställda som läcker hemliga uppgifter till kriminella nätverk, har väckt stor uppmärksamhet. Två mönster återkommer: Kvinnor inom polisen som har sexuella relationer med grovt kriminella. Samt anställda med utländsk härkomst som ger efter för påtryckningar av kriminella familjemedlemmar, i släkter där kollektivet är viktigare än individen. Gängkriminella utnyttjar även sårbarheter som exempelvis spelskulder eller drogmissbruk.
Rikspolischef Petra Lundh kallar det ”skrämmande läsning”.
– Det är helt oacceptabelt och otroligt allvarligt. Jag förstår verkligen att allmänheten blir upprörd över detta. Och att som polis eller polisanställd ha sexuella relationer med gängkriminella, det är ju helt uteslutet.
På vilket sätt är polisläckorna allvarliga?
– Vi är satta att jobba mot gängkriminaliteten, kanske den mest samhällshotande kriminalitet vi har. Om det då finns personer på insidan som går deras vägnar så är det ju oerhört allvarligt.
I några av de fall som DN har granskat har det – trots varningssignaler – tagit flera år innan medarbetarna stängs av.
Hur är det möjligt att det ser ut så här?
– Jag har varit i rättsväsendet länge. Jag tror att man har varit ganska naiv och inte riktigt förstått. De senaste åren har vi jobbat både aktivt och intensivt mot infiltration. Men det räcker med ett enda fall så orsakar det otroligt stor skada, säger Petra Lundh.
Är säkerhetsprövningarna för dåliga?
– Nej, men det kan vara svårt att slå hål på den som har en dold agenda. Det kan också vara så att någon inleder ett förhållande med en gängkriminell efter man har klarat säkerhetsprövningen. Därför är det viktigt att alla medarbetare är på tå för att försöka upptäcka det här och anmäler avvikande beteenden hos sina kollegor.
DN:s granskning visar också att personer som klassats som säkerhetsrisker av Polismyndigheten, är snabba med att säga upp sig själva före rättslig prövning och söka sig vidare till andra myndigheter. Det handlar exempelvis om Brottsförebyggande rådet, Försäkringskassan, Domstolsverket och Sis-hem.
– Vi behöver på ett mer systematiskt sätt få reda på om en person söker jobb på en annan myndighet. Det är oerhört allvarligt att man kan gå från en myndighet inom rättsväsendet till en annan utan att vi får reda på det, säger Petra Lundh.
Vilka åtgärder vidtar du nu?
– Vi går ut med information. När folk börjar här så pratar vi just om hur man uppträder i dejtningappar på sociala medier och annat. Vi är på frågorna. Förhoppningsvis blir tröskeln att anmäla avvikande beteenden lägre, ju bättre vi blir på att informera medarbetarna.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har tidigare sagt att han ska kalla till sig polisledningen till följd av DN:s granskning. Nästa möte sker i morgon tisdag.
Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterade på måndagen uppgifterna om att poliser läckt till gängkriminella för ”mycket oroväckande information”. Han och säger att det finns en risk för att förtroendet för polisen sjunker.
– Det finns många stora risker och en sådan är att förtroendet för polisen sjunker, att man får en upplevelse av att det är maffialiknande metoder som infiltreras in i rättsväsendet. Det är väldigt allvarligt och det måste vi komma tillrätta med, säger han till TT.
Kristersson vill i nuläget inte kalla det för ett hot mot rikets säkerhet.
– Det kan jag inte säga utifrån den här informationen, men blotta misstanken att sådana här kopplingar finns är skadliga för något som är så viktigt som polisen, säger han.
Ulf Kristersson är öppen för förändringar i hur polisen rekryterar, eller vilka kontroller som görs, om det skulle behövas.
Fakta.Så gjorde vi granskningen
• DN:s granskning bygger på samtal med ett 50-tal källor inom rättsväsendet och i den kriminella världen, samt en genomgång av tiotusentals sidor offentliga handlingar.
• Vi har kartlagt samtliga ärenden i Polismyndighetens personalansvarsnämnd sedan 2018, samt alla åtal hos Särskilda åklagarkammaren rörande dataintrång och brott mot tystnadsplikt under samma tidsperiod. Vi har även begärt ut samtliga anmälningar, inklusive nedlagda utredningar, rörande brott mot tystnadsplikt från Särskilda utredningar.
• Allmänna handlingar ger i de flesta fall enbart en begränsad insyn i ärendena. I fallet Elin finns exempelvis två förundersökningar: en offentlig och en sekretessbelagd. Den offentliga förundersökningen ger knappt någon information alls om vad som egentligen hänt. Det framgår att Elin gjort sig skyldig till dataintrång men inte motiv eller namn på de personer hon sökte på.
• Genom att bakspåra diarienummer, födelsedatum, initialer och andra detaljer från handlingar vidare till andra myndigheter, har DN kunnat tränga genom sekretessen och få mer fakta om Elin och andra fall.