Riksrevisionen har genomfört två granskningar av Försvarsmakten för att undersöka logistik, sjukvård och hur försvaret styr myndighetens resurser.
Rapporterna är kritiska på flera punkter.
”Tillgängligheten och uthålligheten i krigsförbanden har utvecklats i långsammare takt än vad som annars varit möjligt”, skriver Riksrevisionen i den ena granskningen som handlar om logistik och sjukvård.
– Det här är ett komplext område att jobba med, men Försvarsmakten behöver få ihop pusslet på ett bättre sätt, säger Sascha Sohlman, revisionsdirektör.
Krigsförbanden är de svenska styrkor som kan mobiliseras vid höjd beredskap och krig. I förbanden ingår yrkessoldater, hemvärnet och de värnpliktiga som utbildats på landets regementen.
Sascha Sohlman uppger att försvaret har brist på ”vissa förnödenheter och viss materiel”, men av sekretesskäl utvecklar revisionen inte det i detalj.
Riksrevisionens övergripande kritik handlar om att Försvarsmakten haft svårt att dimensionera, planera och organisera logistik och sjukvård.
Militär logistik är ett mycket stort område. Det handlar bland annat om soldaternas personliga utrustning, som uniformer och hjälmar.
Men logistik är även hela det system som ska möjliggöra strid och försvar. Ett nätverk av infrastruktur, allt mellan lastbilar, järnväg, fartyg och personal.
Som medlem i Nato är Sverige ett land som ska hantera egna och utländska trupper, ammunition och vapensystem – allt det som ska föras fram mot tänkta fronter i länder som Finland, Estland, Lettland och Litauen.
Men Riksrevisionen anser att en kombination av brister inom personal, materiel, långa ledtider och ineffektiva arbetssätt skapat problem inom försvarets logistik och sjukvård.
Det saknas till exempel övningar som fokuserar på logistik, enligt revisionen.
– Om vi faktiskt befinner oss i krig så kanske det inte går att köra på alla vägar. Vad gör man då? Vad gör man om drivmedelslagren inte finns tillgängliga? Övningsverksamheten saknar den typen av omställning och flexibilitet, säger Sascha Sohlman.
Riksrevisionen vill se mer realistiska övningar för både logistik och sjukvård.
– Ju större risken är och ju allvarligare säkerhetsläget är, desto viktigare blir det att ha logistik och sjukvård på plats, säger Sascha Sohlman.
Riksrevisionen uppmanar även regeringen att peka ut vilka geografiska områden och samhällsfunktioner som Försvarsmakten ska fokusera på att försvara. I dag saknas en sådan prioritering från regeringen.
– Det här är frågor som påverkar Sveriges suveränitet och överlevnad som nation. Då bedömer vi att det är rimligt att regeringen tar det ansvaret, säger Sascha Sohlman.
Den andra granskningen handlar om hur Försvarsmakten styr sina resurser. Rapporten visar att Försvarsmaktens styrning har brister som riskerar att leda till förseningar och minskad effektivitet.
Anslagen till det militära försvaret har ökat radikalt i takt med ett försämrat säkerhetsläge i omvärlden. 2026 är summan 175 miljarder kronor.
Men Riksrevisionen slår fast att Försvarsmakten inte har underlag som visar vad olika verksamheter kostar i relation till vad de uppnår.
– Man följer inte vad saker kostar och har svårt att mäta vad man faktiskt har för förmåga. Det innebär att man inte vet om man gör rätt saker för rätt kostnader, säger Marcus Pettersson, revisionsdirektör.
Granskningen uppmärksammar också att Försvarsmakten har väldigt många regler och styrdokument. Men de saknar prioritetsordning, och det innebär att personalen får svårt att veta vilken regel som ska gälla om de strider mot varandra.
– Då blir styrdokumenten snarare ett hinder än en hjälp. Du kan få två olika svar i organisationen beroende på var du letar, säger Marcus Pettersson.
Läs mer: ”Försvarsmaktens hål är fortfarande episka”