Svartarbete ger staten huvudvärk i såväl förlorad skatt som ökad kriminalitet. Och det kostar mångmiljarder, enligt Skatteverket, som uppskattar att de oredovisade intäkterna i snitt uppgick till 97 miljarder kronor per år under perioden 2017–2022.
Nu kritiserar Riksrevisionen myndighetens arbete och slår fast att Skatteverket saknar både verktyg och befogenheter för att motverka det komplicerade och systematiska svartarbetet.
Projektledaren Bengt Lewin förklarar att det varit svårt för Skatteverket att visa på vilka effekter deras åtgärder haft, eftersom det är besvärligt att se och följa upp i de interna systemen.
– Andelen kontroller som leder till ändringar ser bra ut på pappret, men man vet inte om man hittat svartarbete eller något annat fel som till exempel felaktigt redovisade förmåner, säger Bengt Lewin.
I granskningen konstaterar utredarna att bristerna i uppföljningen är anmärkningsvärda med tanke på problemets omfattning.
Kontroll av utländska företag, bland annat inom byggbranschen, har pekats ut som en viktig faktor för att motverka kriminalitet. Men även här anses arbetet brista med för få kontroller och långsamma åtgärder.
Henrik Allansson är projektmedarbetare på Riksrevisionen.
– Det är anmärkningsvärt med tanke på att byggbranschen framhållits som en bransch där det finns problem. När man har den riskbilden klar hade vi förväntat oss att se lite fler åtgärder riktade mot utländska företag, säger Henrik Allansson.
Reformer för att stärka granskningar, som exempelvis kontroll av företags personalliggare och månatliga införanden av individuppgifter i arbetsgivardeklarationen, bedöms inte heller ha gett någon större effekt.
”Det är inte tillfredsställande att Skatteverket, när de hittar företag där systematiskt svartarbete förekommer, har svårt att påvisa i vilken utsträckning det ägt rum och vilka som arbetar svart”, står det i rapporten.
Skatteverket har tidigare bett regeringen om ökade anslag och i det senaste bokslutet framgår det att fokus på stora riskområden lett till att andra områden blivit lidande, exempelvis till följd av brist på erfarna utredare.
Riksrevisionens anser att Skatteverket i grunden har en bra modell för att identifiera och värdera svartarbete, men att den inte alltid tillämpas. De betonar också att det är en svår uppgift att granska svartarbete eftersom det ofta ligger i båda parters intresse att ducka systemet.
Nu vill Riksrevisionen att Skatteverket hämtar in mer information till sina riskanalyser och visar på tydligare åtgärder kopplade till dem.
– Det kan exempelvis handla om fler slumpmässiga kontroller inom avgränsade områden för att lära sig mer om och skruva på de riskbaserade urvalen för att träffa rätt, säger Bengt Lewin.
Man vill även se bättre metoder och systemstöd för att följa upp effekterna, och rekommenderar även en skrivelse till regeringen med förslag på regeländringar för att komma åt problemen.
Det skulle kunna innefatta åtgärder för att göra det svårare att använda falska identiteter för att registrera företag, tuffare kontroller av personalliggare, eller ändringar i rutiner.
Läs mer:
Över 97 miljarder försvinner i svartjobb varje år
Byggforskare: Sverige borde titta på hur Finland har gjort
