Vapenvilan mellan Iran och USA gav ett glädjeskutt på Stockholmsbörsen, som i onsdags steg med fyra procent. Även Nordsjöoljan såg en ljusning med lägre terminspriser per fat.
Vapenvilans bräcklighet och avsaknaden av en långsiktig plan lät inte förstöra marknadens förhoppningar. Men det kan nattens avbrutna fredsförhandlingar göra.
– Det är klart att det finns en risk för bakslag i och med att förhandlingarna inte ledde till ett avtal. Dessutom hade vi en extremt stark börsvecka förra veckan, med kraftiga uppgångar och generell optimism, vilket gör att marknaden blir känsligare för bakslag, säger Maria Landeborn, seniorstrateg på Danske Bank.
Någon rejäl nedgång tror hon inte på. Vapenvilan löper inte ut förrän 21 april. Innan dess kommer marknaden att hoppas på nya förhandlingar.
Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, ser två faktorer som kommer att påverka hur världens börser öppnar. Det ena är om vapenvilan hålls. Det andra är läget i Hormuzsundet. Irans besked hittills är att man inte kommer att öppna sundet förrän ett fredsavtal är på plats.
– Jag tror att man ska räkna med att börserna kommer att vända ner. Sedan är frågan hur mycket. Mycket kan fortfarande hända innan börserna väl öppnar, säger han.
Ekonomen menar att börserna uppvisat en ”imponerande motståndskraft”, trots de många vändningar och utspel som kommit.
– Tittar du på Internationella valutafonden som går ut och varnar för att det här inte blir bra och att tillväxten kommer att gå ner och inflationen kommer att gå upp, då tycker jag ändå att börserna har hållit sig uppe.
Maria Landeborn är inne på samma spår. Hon har tittat på hur marknaden har gått sedan kriget bröt ut i slutet av februari.
– Det är väldigt små nedgångar med tanke på konflikten, osäkerheten kring energipriser och hur de kommer att påverka ekonomin framåt, säger hon.
Värre ser det ut för oljan. Energianalytikern Samuel Ciszuk vid ELS Analysis menar att oljepriserna ”helt klart” kommer att gå upp efter helgens förhandlingar.
– Marknaden har desperat kastat sig på alla goda nyheter och tolkat dem som det bästa möjliga. Man har också försökt att snälltolka dåliga nyheter. Men det finns inga goda nyheter längre, säger han.
Det stängda Hormuzsundet, rapporter om att det är minerat, samt iranska attacker mot saudiska oljemål är alla exempel på illavarslande besked för oljan.
Framöver väntas terminspriserna närma sig de fysiska oljepriserna, som redan har stigit. Forties Blend, som är priset för olja med omedelbar leverans, slog rekord med nästan 147 dollar per fat för några dagar sedan.
– Den fysiska marknaden börjar nu verkligen spegla att alla som vill ha tag på olja inte får tag på den, säger Samuel Ciszuk.
Asiatiska länder som är direkt beroende av oljan i Gulfen har redan tvingats till ransonering och förbrukningsdämpande åtgärder. Europa får merparten av sin olja från länder som USA, Kazakstan och Norge, men drabbas i ett andra led.
– Det blir huggsexa om den kvarvarande oljan som finns i världen. Då drabbas också vi och då märker vi av de prishöjningarna väldigt dramatiskt, säger Samuel Ciszuk.
Europa drabbas också av bristen på bland annat diesel och jetbränsle samt när produktionsleden rubbas av brister på andra håll i världen.
– Det blir en kaskadeffekt, säger Samuel Ciszuk.
