Efter det amerikansk-israeliska angreppet på Iran den 28 februari föll världens stora börser markant och oljepriserna skenade upp i nivåer kring 120 dollar per fat. Många marknader har återhämtat sig, men på flera håll i världen råder ännu mindre kriser av olika slag och geopolitikens oklara besked om vapenvila gör situationen extra osäker.
– Det är så mycket psykologi i det här som gör det svårt att säga något. Den uttalade vapenvilan har en deadline på onsdag så det finns ett tidsfönster att gå i mål, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.
Klockan är 10.27 på söndagen när han poängterar att det är timmar kvar innan börserna öppnar igen. Den senaste tiden har det varit många gånger då läget svängt tätt och plötsligt åt ena eller andra hållet. Det talar om svårigheterna med att göra några förutsägelser med någon säkerhet.
– Det man ser, om man läser mellan raderna av allt som händer, är att samtalen ändå fortsätter. Parterna höjer insatserna i hopp om att få ett bättre utfall, men ingen har lämnat förhandlingsbordet och det måste ändå ses som positivt, säger Robert Bergqvist.
– Möjligen var vi lite för naiva i fredags. Det man ska tänka på med krig är att de aldrig är linjära även om vi har en tendens till att tro det, att de ska följa ett visst rörelsemönster. Med det följer att fredssamtal inte heller är det, men optimisten i mig noterar att båda sidor säger att de gör framsteg i förhandlingarna.
Fredagen stängde med cirka plus 2 procent i Stockholm och i USA ungefär 1,2. Då hade den iranska utrikesministern Abbas Araghchi aviserat att det var fritt fram för kommersiell trafik genom Hormuzsundet, men under helgen har minst två fartyg beskjutits och bara några av de omkring 2 000 som är fast i Persiska viken.
Robert Bergqvist tror på en rekyl när marknaderna öppnar efter helgen, om en behärskad rekyl.
– Man såg i fredags att riskaptiten kom tillbaka och att oljepriserna föll med ungefär 10 dollar till lite över 90 per fat. Det var väldigt positiva signaler, men det är klart att det är oerhört viktigt för marknaden vad som händer i Hormuzsundet. Att det nu i princip stängt igen och att vi sett i den relaterade krigsfronten Israel/Libanon är förstås bakslag.
Vid det här laget kan man konstatera att både USA och Iran har gjort väldigt höga insatser och som Bergqvist ser det har ett antal smärttrösklar passerats för bägge parter. Den iranska ekonomin var redan före kriget i djup kris som lett till landsomfattande protester och för amerikansk del gäller det ekonomiskt, politiskt och resursmässigt – men också finansiellt.
– Man kan kalla det smärttrösklar eller ”taco”-beteende, men det är så uppenbart att Donald Trump hela tiden tar steg tillbaka och verbalt försöker påverka när börserna går ner eller räntorna går upp. USA klarar inte av högre räntor med tanke på den höga offentliga skuld man har, säger Robert Bergqvist.
Många bedömare har ifrågasatt börsernas och oljemarknadens bild av verkligheten, att de reagerar starkare på tillfällig händelseutveckling än att tänka mer långsiktigt. Hur stor skada Gulfländernas infrastruktur har tagit kan ännu inte summeras, men i exempelvis fallet Irakkriget 1993 tog det åratal innan Kuwait var tillbaka.
– Jag kan delvis hålla med. Även med ett oljepris på 90 dollar per fat som i dag, så råder det inget tvivel om att det skadar världsekonomin och tillväxten, och det ökar kostnaderna i hela ekonomiska systemet inklusive inflationsrisken. Med det sagt, och om vi kan få ett snabbt slut på det här, kan vi skademinimera, säger Robert Bergqvist.
– Ett nytt element i det här, tror jag, är att det under lång tid framöver kommer att finnas en riskpremie i energipriserna. Vi har ju blivit varse Irans möjlighet till att kontrollera en väldigt stor del av världens energiproduktion och indirekt den ekonomiska tillväxten. Men man ska inte underskatta kreativiteten och problemlösningsförmågan när många länder har ett väldigt angeläget ämne, som med flytande gas i energikrisen 2022 eller med vaccin i pandemin.















