SD hade i utskottet föreslagit att regeringen ska besluta att den del av straffrättsreformen som ännu inte tidsbestämts införs 2029. Där ingår ett slopande av dagens straffrabatt för de som döms för flera brott samtidigt, den så kallade mängdrabatten.
– Vi behöver fem år på oss från besked till att lagstiftningen träder i kraft för att kunna hantera den ökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten, som hade kallats till utskottet.
I dag har Sverige cirka 13 000 fängelse- och häktesplatser. Kriminalvårdens utbyggnadsplan siktar på 20 000 till 2035.
Om de tidsobestämda delarna i straffrättsreformen införs bedöms behovet öka med 24 000 fängelseklienter.
Ytterligare en tidsobestämd reform är att de skärpta reglerna för villkorlig frigivning ska utökas även till straff kortare än sex år. Genomförs den så bedöms behovet av anstaltsplatser öka till 45 000 platser från år 2045.
Det skulle kräva fem nya Kumlaanstalter per år under de år expansionstrycket är som störst, enligt Kriminalvården. Och minskad personaltäthet.
Jermsten varnar för stora fängelser med tusentals fångar.
– Väldigt stora anstalter gör att förutsättningar för att bedriva vård, skola och sysselsättningar blir annorlunda, säger han.
– Den avvägningen bör vara en diskussion som förs i samhället i stort.
SD:s förslag röstades ned av den rödgröna majoriteten i utskottet.
– Generaldirektören för Kriminalvården var extremt tydlig. Det är inte möjligt att hantera konsekvenserna, säger utskottsordförande Teresa Carvalho (S).
S vill i stället prioritera att avskaffa mängdrabatten enbart för grova våldsbrott och börja med sexualbrott redan 2027.
– Det verkar som att S letar efter ursäkter för att ha en lägre ambitionsnivå, säger Adam Marttinen (SD).
Både SD och M står fast vid att hela straffrättsreformen går att införa 2029 genom nya åtgärder för att skynda på Kriminalvårdens kapacitetsutbyggnad. De anser också att Kriminalvården överskattar behovet av fängelseplatser.
Fredrik Kärrholm (M) pekar på att man inte räknat in att brottsligheten minskar genom att brottslingar kommer att sitta inlåsta längre tid och genom att fler dömda utlänningar kommer att utvisas med nyligen införda skärpta regler.
– Inflödet till Kriminalvården kommer inte vara så stort som man räknat med i prognosen, säger Kärrholm.