Klimat- och miljöministern är frustrerad.
Under den trekvartslånga intervjun säger Romina Pourmokhtari (L) ”frustrerad” och ”frustrerande” sammanlagt sju gånger.
Att inte få säga vad hon tycker hela tiden, tonläget i debatten och oppositionens fixering vid siffror är några av källorna till frustration som luftas.
Och så är det den ständiga frågan om reduktionsplikten.
– Jag pratar alltid om bränslepriserna, som egentligen är Ebba Buschs område. Det är frustrerande för mig, för jag gör saker hela tiden och varje dag som är viktiga steg för klimatet, men som ingen frågar om, säger Pourmokhtari.
Men viss kritik bekommer henne inte. Som att DN:s krönikör Alex Schulman ville ”skala av sitt eget skinn” efter att ha sett henne i en tv-sänd intervju tidigare i år.
– Jag bryr mig inte så mycket om det här med känslan för saker och ting. Det är mycket det han skriver om. Att han kände sig arg. Jag bryr mig inte. Känn vad du vill. Det jag bryr mig om är resultaten, säger hon.
Två år in i Tidösamarbetet vill ministern prata om kärnkraft och utsläppshandelssystem – i stället återkommer frågan om nivån för hur mycket biobränsle som ska blandas in i bensin och diesel.
2023 sänkte regeringen reduktionsplikten till 6 procent och Tidöpartiernas vallöfte om billigare drivmedel infriades – men Sveriges utsläpp ökar. Det gör även risken att Sverige inte når EU:s klimatmål till 2030.
I år backade regeringen och nästa år höjs reduktionsplikten igen, nu till 10 procent, samtidigt som skatten på drivmedel sänks.
Vad var det som ändrades?
– Politik förändras hela tiden. Förfinas, förbättras och anpassas och det är inte att ändra sig, utan det är att förbättra, säger hon.
En bakomliggande orsak till beslutet är att hon inte tror att lägre priser på drivmedel automatiskt leder till mer bilkörning, och refererar till sänkningen av bränsleskatten 2023.
– Den bedömningen man gjorde om hur mycket utsläppen skulle öka, har nu visat sig vara felaktig. Det blev mindre ökningar än man trodde.
Kan man dra slutsatser från 2023 redan nu?
– Nej, 2024 blir ju enormt talande. Om man tittar på bedömningen, alltså de prognoser som nu görs, då ser man att 2022 minskade utsläppen, 2023 minskade utsläppen, 2024 bedöms de att öka för att sedan minska igen varje år fram till 2030.
Första kvartalet 2024 ökade utsläppen med 6,5 procent jämfört med samma period 2023. Efter intervjun kom nya siffror på att utsläppen ökar även under årets andra kvartal.
Samtidigt hänger ett av EU:s klimatkrav tungt över regeringens politik. Det handlar om att kraven ökar på hur mycket koldioxid som skog och mark ska ta upp.
Om de målen inte nås kommer underskottet att läggas över till det krav som innefattar transporter – vilket i sin tur kan tvinga regeringen till drastiska åtgärder under nästa mandatperiod.
– I praktiken kommer detta att slå på bränslepriserna oavsett hur man gör det, sa ekonomiprofessor John Hassler till DN nyligen.
Finns det en risk att bränslepriserna kommer att stiga på grund av klimatpolitiken som förs nu?
– Klimatpolitiken som förs nu gör att bränslepriserna kommer stiga mindre än vad de hade gjort annars. Inte minst för att den tar hänsyn till att ökade bränslepriser inte alltid hänger ihop med minskade utsläpp.
I fjol var hon den minister som anmäldes till Konstitutionsutskottet (KU) flest gånger. Hon anmäldes nio gånger – och fick kritik i tre. Själv tycker hon att oppositionen mobiliserat mot henne sedan dag ett.
– Man förväntade sig att ’trycker vi tillräckligt hårt så kommer den där länken i kedjan gå sönder, och hon kommer att avgå’, säger hon.
Fakta.KU:s kritik mot Romina Pourmokhtari 2023
Totalt tittade KU på 29 anmälningar 2023. Kritik riktades i fem fall – varav tre handlade om klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Kritiken riktades mot ett uttalande om kärnkraft, ett uttalande om klimathandlingsplanen, samt förflyttningen av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör Nina Cromnier.
Läs mer: Klimatministern får KU-kritik för uttalande om kärnkraft.
Nyligen anmäldes hon på nytt av MP, S och V efter att ha presenterat ett ”huvudscenario” där Sverige når EU:s klimatmål 2030. Samtidigt sade Naturvårdsverket att det finns två lika sannolika scenarier: Ett där Sverige när målen – ett där Sverige inte gör det.
– Jag har inte fått två scenarion och valt det bästa. Vi har utgått ifrån all statistik som finns, och sedan Naturvårdsverket gjorde de här två scenarierna så har mer fakta tillkommit och den faktan pekar på scenariot som vi har valt, säger hon.
Vid valet 2022 var Romina Pourmokhtari en av de liberaler som inte ville samarbeta med SD. Partiet tyckte annorlunda. Med halvtid i mandatperioden har också två år av förhandlingar med Sverigedemokraterna, som först inte ville stå bakom några klimatmål alls, passerat.
Martin Kinnunen, Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson, beskriver förhandlingarna som problemfria och Romina Pourmokhtari som ett proffs.
– Jag upplever att hon är väldigt helhjärtad och tydlig även i frågor där man skulle kunna misstänka att hennes parti inte tycker som hon gör, säger han.
Hur har det varit att förhandla med SD under de här två åren?
Romina Pourmokhtari tystnar och funderar, innan hon säger:
– Det är ett samarbete där jag behöver plocka fram argument och perspektiv som jag själv inte alltid har.
Hon säger att hon får tänka ur ett annat perspektiv för att SD ska se ”ett värde” i politiken hon lägger fram. Liberalerna ”vänder sig till forskning och vetenskap”, menar hon.
– Det är en utmaning för mig att argumentera och bygga upp politik och övertyga med andra perspektiv och andra argument.
Fakta.Så fungerar EU:s klimatpolitik
EU:s klimatpolitik är fram till 2030 uppdelad på tre huvudsakliga områden:
Utsläppshandeln EU-ETS: Reglerar utsläppen från EU:s alla industrier. Handeln med utsläppsrätterna sker över nationsgränser och därför finns inga nationella krav inom EU-ETS. Varje land tilldelas dock ett antal utsläppsrätter som kan auktioneras ut.
Ansvarsfördelningsförordningen ESR: Reglerar utsläpp från allt som inte omfattas av utsläppshandeln – i en svensk kontext framför allt transporter, jordbruket och arbetsmaskiner. Eftersom utsläppen från jordbruket är svåra att bli av med utan att minska djurhållningen, fokuserar politiken främst på att minska utsläppen inom transportsektorn och arbetsmaskiner.
Skog och mark, LULUCF: Reglerar hur mycket koldioxid som lagras i skog och mark, med specifika krav på varje enskilt EU-land.
För att göra omställningen så effektiv som möjligt tillåts användning av vissa flexibiliteter mellan de olika områdena. Länder tillåts exempelvis låta bli att sälja utsläppsrätter inom EU-ETS och i stället släppa ut lite mer i ESR, något som Sveriges regering har signalerat att man kommer att göra. På samma sätt kan ett visst överskott inom ESR överföras till LULUCF – eller tvärtom.
Källa: Naturvårdsverket
Inför valet 2026 ser premisserna annorlunda ut. Om valresultatet från i dag står sig har Jimmie Åkesson krävt att sitta i regering.
Kommer du att sitta i regeringen i så fall?
– Jag tycker det är ganska uppenbart att jag går i spagat för att få ihop det som det är nu, säger hon.
– En regering där Sverigedemokraterna har den formen av direkt makt som man får som statsråd, det är ingenting som Liberalerna ska medverka till, och det är ingenting jag kommer medverka till.
Trots kritik från Klimatpolitiska rådet, Konstitutionsutskottet, oppositionen och Alex Schulman har Romina Pourmokhtari fortfarande högre förtroende än Liberalernas partiledare Johan Pehrson, enligt en undersökning av Novus.
Undersökningen visar att 39 procent har mycket litet, eller ganska litet, förtroende för henne – ändå är Romina ett namn som dyker upp när Liberalernas framtida ledare diskuteras.
Har du sikte på partiledarposten?
– Nej, det har jag inte. Jag hade inte ens sikte på ministerposten. När partiet kallar, då kommer jag, säger hon och lägger till:
– Jag tycker det verkar enormt krävande och fruktansvärt.
Fakta.Sveriges skogar ska lagra mer än de årliga utsläppen
Sverige ska öka nettoupptaget i skog, mark och träprodukter med 4 miljoner ton till år 2030, jämfört med snittet 2016–2018. Enligt den senaste rapporteringen till EU handlar det om totalt 48 miljoner ton om året.
Det är mer än Sveriges samlade utsläpp och en ökning med 7 miljoner ton jämfört med kolinlagringen 2022, det senaste året det finns statistik för.
Källa: Naturvårdsverket
Läs mer: Här avgörs Sveriges klimatpolitik – och framtida bränslepriser.