På det internationella huvudkontoret för pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser hänger en stor affisch med citat av den iranska aktivisten och fredspristagaren Narges Mohammadi: ”Det regeringen inte förstår är att ju fler de fängslar, desto starkare blir vi.”
Men globalt ser vi nu ett krisläge för pressfriheten, säger Thibaut Bruttin, generalsekreterare för Reportrar utan gränser, på högkvarteret i Paris. I allt fler länder ser vi journalister som fängslats, hotas eller dödas i yrket.
– Pressfriheten backar i takt med att auktoritära regimer tar över. De har lyckats piska upp ett hat mot journalister och nyhetsmedier. Politiker brukade vinna val trots att de attackerade nyhetsmedierna. Numera vinner de val just på grund av att de attackerar medierna, säger Thibaut Bruttin.
På väggen bakom honom hänger en världskarta som visar det alarmerande läget för pressfriheten globalt. De flesta länder är markerade med röd varningsfärg, för hotad eller obefintlig pressfrihet. Bara ett par små gröna klickar återstår, i Europa och en handfull andra länder, där pressfriheten fortfarande försvaras.
Turkiet hamnar i bottenskiktet på RSF:s årliga rankning över global pressfrihet: plats 158 av 180.
Thibaud Bruttin ser Joakim Medins fall som ett exempel på den världsomspännande våg där auktoritära regimer blir allt mer brutala i hanteringen av journalister. Under Turkiets president Recep Tayyip Erdogans styre har minst 77 journalister dömts för att ”förolämpa” presidenten. Inskränkningarna mot pressfriheten har förvärrats under vårens protester mot Erdogan. Sedan den 22 mars, då stora demonstrationer präglat turkiska städer, har minst elva journalister fängslats, men de flesta har släppts fria. BBC:s reporter Mark Lowen utvisades från Turkiet den 27 mars, efter att ha anklagats för ”hot mot den allmänna ordningen”.
– De flesta journalisterna som greps släpptes fria direkt. Nio av dem är ute redan. Därför är det oroväckande om Turkiet vill göra ett exempel av Medin, säger Thibaud Bruttin.
Han säger att han är hoppfull att Medin kommer att släppas fri, men att det kan ta tid.
– I 90 procent av de här fallen släpps de. Men det kommer inte att ske av sig självt. Det hänger enbart på om påtryckningarna är effektiva och konstanta, säger han.
Thibaud Bruttin jämför med ett liknande fall från sommaren 2017, då de två franska journalisterna Mathias Depardon och Loup Bureau fänglsades.
– Medins fall kan avgöras av de internationella påtryckningarna och inte minst pressen från den svenska regeringen. För de två franska journalisterna hade det stor betydelse att president Macron satte sig ner med Erdogan och pressade honom. De gäller att trycka på Turkiet i de offentliga sammanhang där de kan delta. Erodgan är känslig för all kritik av Turkiets image och han är mån om att Turkiet får erkännande i internationella sammanhang, säger Bruttin.
Han nämner en kollega som arbetar för Reportrar utan gränser i Turkiet, som under tio års tid utsatts för rättsprocesser från Erdoganregimen och nu har inkallats till 24 olika förhör.
– Erdogan har en rejäl verktygslåda för att förtrycka journalister och den fria pressen. Nio av tio turkiska medier är pro-Erdogan. Så det är anmärkningsvärt att vi ändå ser så stora demonstrationer, med fler än två miljoner som deltagit.
Högkvarteret för Reportrar utan gränser ligger på en omärkt adress i centrala Paris, bakom en omärkt dörr. Även i landet där den franska revolutionens frihetsparoller står inristade på alla offentliga byggnader behöver de som arbetar för att skydda pressfriheten själva skydda sig på anonyma adresser.
– Vi är också en måltavla för auktoritära krafter. Vi utsätts ständigt för attacker från både extremhögern och från Ryssland. Det senaste året har de gjort mer än 40 deepfakes av mig, med min bild och min röst, som sprids på sociala medier, säger Bruttin.
I maj kommer den årliga rapporten från Reportrar utan gränser om pressfriheten globalt, där framför allt USA förväntas backa. De ser även särskilda säkerhetshot mot journalister i Gaza, i kriget har minst 150 journalister dödats, varav minst 45 av dem dödades i tjänst, enligt organisationen.
Mötesrummen på huvudkontoret är döpta efter städer i världen som förknippas med stark pressfrihet: Vi sitter i Washingtonrummet. Bruttin skämtar dystert om att det kan behöva döpas om snart:
– Vi ser nu risken för en global Trumpeffekt, när stödet till pressfrihetsgrupper och de fria medierna globalt dras in. Vi har kontakt med pressfrihetsorganisationer i Asien där 75 procent riskerar att förlora jobbet. I Ukraina fick nio av tio medier amerikanskt stöd. Några av de bästa verktygen vi har för att försvara pressfriheten globalt riskerar nu att krossas. Det är bara auktoritära regimer över hela världen som jublar över detta, säger Thibaud Bruttin.
Läs mer:
Medin delar avdelning med gripne borgmästaren
Medins första ord från fängelset: Journalistik är inte ett brott
Turkisk tidning intervjuade högerradikal aktivist om Joakim Medin
