Nära två miljoner svenskar har anmält sin inställning till organdonation i det nationella registret. I lördags blev det 500 till.
– Det beror definitivt på er publicering. När frågan uppmärksammas så ger det resultat, säger enhetschefen för Socialstyrelsens donationscentrum Anna Aldehag.
DN:s team fick under ett halvårs tid följa specialisterna vid Sverige största transplantationsenhet, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. DN var med i deras arbete från beskedet om att en tänkbar donator fanns tillgänglig, till det att organen kom på plats i mottagarna. En resa från död till liv som alltså satte tydliga avtryck i registret.
Vid sidan av den topp som infann sig i januari, när centrumet släppte sin årliga statistik, är lördagens notering den absolut högsta för 2024.
– Personnära berättelser i media ger ofta en skjuts i antalet anmälningar till registret, säger enhetschef Anna Aldehag.
Reaktionerna till DN efter reportaget ger henne rätt. Som till exempel i läsarbrevet från Jennie Lindroos:
”Jag sitter här och gråter vid frukostbordet för jag blir så berörd av dessa makalösa människor som vigt sitt liv åt att rädda andras. // Er insats kommer också att rädda liv! Jag har nu precis anmält mig till donationsregistret och jag är säker på att många andra som läser kommer att göra detsamma.”
Registerchefen hoppas det stämmer.
– Det är 1,9 miljoner svenskar som anmält sig, men vi är ju många fler här i landet. Ett ställningstagande hjälper både personal under donationsutredningen och närstående som slipper tolka donationsviljan.
Varför tror du att folk avstår?
– Det är ju svårt att gå och tänka på döden, och ännu värre att fundera på att ens barn skulle kunna dö, säger Anna Aldehag.
Det är möjligt för föräldrar att anmäla barn under 15 år till registret, och från 15 års ålder kan barn anmäla sig själva. Det är dock bara 32 000 barn och ungdomar som finns med i donationsregistret.
En annan tydlig trend bland anmälarna är att kvinnorna dominerar. 60 procent av de som redovisat sin inställning till organ- och vävnadsdonation är kvinnor, 40 procent är män.
– Vi vet inte varför det är så. Kanske beror det på att fler kvinnor arbetar i vården och ser behoven där, men det är bara en tanke från min sida, säger Anna Aldehag.
Läs mer: Kirurgerna som har livet i sina händer
