Enligt förslaget ska 3,5 procent läggas på rena försvarsutgifter och ytterligare 1,5 procent på försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar.
Beslut väntar på Natotoppmötet i Haag i slutet av juni. Dessförinnan hoppas man också kunna enas om när målet ska vara uppfyllt. Sverige står bakom 2030 som lämpligt år, medan mer tveksamma länder vill vänta till 2032 eller 2035.
USA:s försvarsminister Pete Hegseth sade tidigare under dagen att Nato redan är ”mycket nära” samsyn om det nya målet. Sveriges Pål Jonson (M) håller med.
– Jag bedömer att det är hög sannolikhet för det. Och det har ju att göra med att vi nu slutgiltigt har antagit de militära förmågemålen. Det är helt uppenbart att de kommer att kräva betydande försvarsinvesteringar, säger han till TT.
De nya förmågemålen är enligt Mark Ruttes uppgifter på pressträffen en ambitiös ny uppsättning kapacitetsmål.
– Dessa mål beskriver exakt vilka kapaciteter allierade behöver investera i under de kommande åren, säger han enligt Reuters.
Pål Jonsson vill till TT inte uppge några detaljer kring de nya förmågemålen, då de är hemliga.
– De kommer att innebära att vi har bättre förmåga att uthålligt kunna bedriva högintensiv strid. Det kommer också innebära att vi får vissa typer av kvalificerade resurser som är viktiga, säger han.
I dag är Natos målsättning att länderna ska lägga minst motsvarande 2 procent av bnp på försvaret. USA:s president Donald Trump har länge hävdat att målet behöver vara betydligt högre, och han har nämnt 5 procent som en lämplig siffra. Sverige lägger i dag 2,25 procent av bnp på försvaret.
Läs mer:
Nya kravlistan på Sverige – ska stärka Nato
Ryssland: Rustas för krig mot oss i Östersjön
