Offentligt har banden mellan Ryssland och Kina blivit allt starkare under invasionskriget i Ukraina. För en månad sedan, i samband med det ryska högtidlighållandet av andra världskrigets slut sågs Vladimir Putin och Xi Jinping promenera på Röda torget i Moskva och efteråt kallade den kinesiska ledaren Putin för ”en kär vän”. Han har tidigare beskrivit den kinesisk-ryska relationen som en ”vänskap av stål”.
Bakom kulisserna tycks tilliten mellan länderna dock inte vara särskilt stor. I ett internt dokument från den ryska säkerhetstjänsten, FSB, som New York Times kommit över varnar myndigheten för att Kina bedriver ett omfattande spionage mot Ryssland.
I dokumentet, som inte är daterat men som utifrån innehållet uppges vara skrivet i slutet av 2023 eller början av 2024, beskrivs Kina som ett ”allvarligt hot mot den ryska säkerheten”. Peking uppges spionera på Rysslands krigföring i Ukraina, bland annat för att få kunskap om västerländska vapen. Av säkerhetstjänsten beskrivs spioneriet som ett grundarbete för att Kina potentiellt ska kunna ”göra anspråk på ryskt territorium”, enligt New York Times.
Kineserna anklagas också för att spionera på ryska företag och för att intensivt försöka rekrytera spioner i landet.
Björn Jerdén är chef över Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska institutet. Han säger att det förekommit uppgifter tidigare om att Kina ägnat sig åt spionage mot Ryssland.
– Bland annat mot Rysslands vapenindustri, som varit viktig för Kinas militära utveckling, säger han.
Av gruppen inom FSB, som arbetar med spionaget från Peking, beskrivs Kina som ”fienden”, rapporterar New York Times.
I dokumentet som läckt beskrivs det hur landet bäst bör arbeta för att värja sig mot att ryssar rekryteras som kinesiska spioner. Tjänstemän uppmanas bland annat att hålla fysiska möten med ryska medborgare som jobbar nära Kina. Samt att dessa ska varnas för att Kina kan komma att försöka komma över känslig information.
Trots den ljusskygga aktiviteten menar Björn Jerdén att länderna har en verkligt stark relation, men att den vilar på gemensamma intressen och inte en gemensam identitet.
– Det är två länder som inte litar på varandra och det finns inte starka mellanfolkliga relationer mellan Kina och Ryssland, säger han.
Den ryska underrättelsetjänsten antog ett nytt kontraspionageprogram bara dagar innan kriget i Ukraina bröt ut, sannolikt för att man anade att Kina skulle se sin chans att utöka sin aktivitet när det ryska underrättelsearbetet i högre utsträckning fokuserade på Ukraina.
Och i dokumentet noterar FSB att Kina gjorde just det och att det kinesiska spioneriet ökat sedan dess, samtidigt som de offentliga tongångarna mellan länderna blivit allt mer positiva.
Under kriget har maktbalansen mellan Peking och Moskva förändrats till Kinas fördel i och med att Ryssland i allt högre grad isolerats från västvärlden, enligt Björn Jerdén.
– Ryssland har inte haft något annat val än att ty sig närmare Kina.
För den ryska olje- och gasindustrin har Kina blivit ett viktigare exportland och när amerikanska och europeiska företag lämnat Ryssland har kinesiska aktörer fyllt tomrummet. Även diplomatiskt har det ryska beroendet av Kina ökat.
– Det finns tecken på att Kina flyttat fram positionerna och utnyttjat Rysslands svaga position, säger Björn Jerdén.
För Kinas del är det viktigt att ha Ryssland på sin sida i vad statsledningen ser som den långsiktiga maktkampen med USA.
– Kinas långsiktiga mål är att montera ner den nuvarande världsordningen där USA och väst bestämmer. En världsordning där demokrati är en norm man måste förhålla sig till och ses som ett existentiellt hot mot både Kina och Ryssland.
Skulle Ryssland förlora kriget ser Kina en risk att en ny regim i Moskva eventuellt inte alls är lika välvilligt inställt till kommunistpartiet, säger Björn Jerdén.
Läs mer:
Potatiskrisen avslöjar sanningen om ryska ekonomin
Trump pratade med Xi: ”Väldigt bra samtal”
