Trots stora ekonomiska utmaningar har Ryssland lyckats upprätthålla en hög export och låg arbetslöshet. Enligt Rosstat, den ryska statistikmyndigheten, så ligger arbetslösheten i början av 2025 under 4 procent. Detta visar att arbetsmarknaden har varit relativt stabil trots de ekonomiska sanktionerna.
Sett över en tioårsperiod, så är snittet på Rysslands exportinkomster snarare högre under de senaste tre krigsåren än de tidigare sju åren. Det visar siffror från den ryska centralbanken. Även internationella valutafonden, IMF, och sajten Trading Economics använder sig av statistik från ryska centralbanken.
Under de första sju åren, 2015 till 2021, uppgick exportinkomsterna till cirka 4100 miljarder kronor per år. Däremot har inkomsterna ökat för de tre senaste krigsåren ett snitt på 5 600 miljarder kronor per år (siffran för 2024 är delvis uppskattad). Trenden är dock negativ för Ryssland. 2024 är klart under rekordexportåret 2022.
Framför allt är det Rysslands enorma råvarutillgångar som håller igång handeln med omvärlden. Sanktionerna mot Ryssland har kryphål och flera undantag. För att skydda sin flygindustri köper till exempel USA ryskt titan, och EU köper fortfarande specialstål för mångmiljardbelopp. Ytterligare ett exempel är Finlands kärnkraftverk som fortfarande har kontrakt med Ryssland.
– Sanktionerna biter, men de ökade exportinkomsterna under kriget kan förklaras med att oljepriset varit högre de senaste åren, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan.
Rysslands största och viktigaste export är energiprodukter. Den ryska skuggflottan med minst 600 tankfartyg tar antingen rutten via Östersjön eller över Svarta havet. Målet är raffinaderier som Tupras Izmit och Burgas i Turkiet eller Jamnagar, Vadinar och Mangalore i Indien.
Att stoppa Rysslands oljekran helt är svårt att genomföra – då skulle oljepriset skena. Däremot vill EU, Storbritannien och USA att hålla ner priset på den ryska oljan samt hindra eller stoppa den ryska skuggflottan.
I mitten av januari utvidgade USA sina sanktioner till att omfatta ytterligare 183 fartyg, dess ryska rederier och försäkringsbolag. Sedan dess har flera tankfartyg fått vända vid kusterna till Egypten, Kina och Indien. Sammanlagt är 270 fartyg av skuggflottan numera under sanktion. När det gäller oljepriset så finns ett pristak på 60 dollar fatet. Vid årsskiftet stängde också Ukraina sin gasledning från Ryssland till Europa.
– Det här slår mot den ryska ekonomin. Ingen vill bryta mot sanktionerna eller pristaket. Inte heller Kina eller Indien. Det diskuteras nu en sänkning till 50 dollar per fat. Ytterst handlar det om att pressa ner lönsamheten för den ryska oljeexporten, säger Torbjörn Becker.
Rubeln har tappat hälften av sitt värde. Både börsen och bostadsmarknaden har drabbats av nedgångar. Enligt Reuters ligger bolåneräntan på cirka 30 procent, vilket har lett till att många hushåll har svårt att klara sina räntekostnader. Försvaret har kapat åt sig närmare 40 procent av den statliga budgeten. Dessutom har USA nyligen skruvat åt sanktionerna rejält och inflationen fortsätter vara hög. Ändå tuffar den ryska ekonomin på.
Hur länge klarar Ryssland dessa extrema förhållanden?
– Rysk ekonomi är ansträngd. Centralbankens inflationssiffror stämmer inte. För att försvara rubeln och mota inflationen ville centralbanken på sitt decembermöte höja styrräntan till närmare 25 procent. De fick nej, säger Torbjörn Becker.
– Krisen kan komma om två månader eller först om ett år. Ryssland har fortfarande tillgång till besparingar. De kan ju också höja punktskatter eller sänka pensioner ytterligare.
Enligt en färsk artikel av Anders Åslund, professor i Nationalekonomi, på sajten Project Syndicate så är det särskilt spänt kring Rysslands budgetfinansiering, bankernas utlåning till ryska försvarsföretag och inflationen. Anders Åslund menar bland annat att den ryska centralbanken förlorat sin självständighet och att landets likvida reserver bara räcker till att finansiera budgetunderskottet de första nio månaderna 2025.
Förut hade den ryska vapenindustrin en omfattande export till 60 länder. I dag har antalet exportländer sjunkit till ett tiotal. Vapenindustrin är också under stor belåning. Den amerikanska bankiren och rysslandsexperten Craig Kennedy avslöjade nyligen att de ryska bankerna har tvingats låna ut gigantiska belopp till den ryska vapenindustrin, belopp som närmast är att jämföra med en parallell försvarsbudget.
Sammanlagt sedan 2022 ska det vara fråga om lån motsvarande 4 600 miljarder kronor, varav mer än hälften består av särskilt förmånliga lån till en försvarsindustri som brottas med underskott. Bedömare menar att bankernas förtroende är skadat, vilket kan leda till en bankkris.
– Bankerna har på ett tvivelaktigt sätt tvingats till att subventionera lån till försvarsindustrin. Om spararna tror att en kris är på väg så plockar de ut sina pengar, fortsätter Torbjörn Becker.
Under andra veckan i januari började sparare lystra till ett rykte om att privata bankbesparingar kan frysas, för att stärka bankernas och statens finanser. I förra veckan tvingades den ryska centralbanken ut på Telegram och sa att det inte alls var aktuellt att ”frysa medborgares bankkonton”.
Fakta.Rysslands krigsekonomi
Rysslands statsduma har godkänt en budget för 2025 där försvarsutgifterna ökar med cirka 30 procent jämfört med föregående år. Detta innebär att den ryska försvarsbudgeten uppgår till motsvarande cirka 1 480 miljarder svenska kronor, vilket utgör omkring 40 procent av de totala statliga utgifterna. Anslaget för det svenska försvaret är 138 miljarder kronor för 2025.
Källa: Bloomberg, Regeringen
Läs mer: Putin kritiseras inifrån – eliten trött på dålig ekonomi
Läs mer: Tyska båtar bogserar oljetanker ur skuggflottan
Läs mer: Rysk ekonomi på knivsegg – rubeln på bottennivåer
Läs mer: Rapport: Rysk ekonomi sämre än Putins bild
Läs mer: Ukraina stänger av rysk gas vid årsskiftet
Läs mer: Centern: ”Ursprungsmärk bensin och diesel”
