Sverige får höga poäng när den akademiska friheten har mätts av Göteborgs universitet – och nu står Sverige öppet för att ta emot forskare som söker sig bort från USA.
Det sa utbildningsminister Johan Pehrson (L) när han presenterade nya direktiv i den stora forskningspropositionen om stärkt akademisk frihet på torsdagen.
– Men Sverige har också fått kritik mot att lärosäten är myndigheter i Sverige, tillade han och berättade att regeringen vill utreda detta.
Utredningen ska se om det behövs en annan associationsform som kan stärka den fria akademin och lärosätenas autonomi, inte minst med tanke på vad som händer i Donald Trumps USA.
I dag är alla svenska universitet, utom tre, så kallade förvaltningsmyndigheter och lyder under staten.
Martin Bergö, som är prorektor på Karolinska institutet, säger till DN att en svensk Trump skulle kunna göra mycket mer skada här, inte minst som rektorer och styrelser för svenska lärosäten är politiskt tillsatta av regeringen.
Ett frigörande från staten har utretts i flera omgångar men aldrig lett någon vart.
– Vi vill utreda det igen för att se om det kan förstärka deras autonomi ytterligare, säger Johan Pehrson.
Men förslaget har redan skapat splittring, även mellan Tidöpartierna.
På utbildningsutskottet senaste möte lämnade Socialdemokraterna in en reservation mot den planerade utredningen. Partiet vill att universiteten fortsatt ska vara förvaltningsmyndigheter under staten.
Enligt Anders Ådahl, som sitter i utskottet och är Centerpartiets talesperson i forskningsfrågor, ska då SD ha anslutit sig till Socialdemokraternas linje.
– Det var många som tappade hakan eftersom SD och S har egen majoritet i riksdagen, säger Anders Ådahl.
Det betyder att de kan göra gemensam sak och rösta ned förslaget.
– I så fall blir det ingen utredning om hur lärosätena kan frigöra sig från staten, säger Anders Ådahl.
Mot bakgrund av det som händer i USA, är det riskabelt att ha lärosätena knutna till staten på det sätt som vi har i dag, menar han.
Socialdemokraterna å sin sida menar att den fria akademin är mer skyddad om den ägs av det offentliga.
– Att ifrågasätta myndighetsformen är bara en skenmanöver för att komma undan debatten om att det är högerpopulistiska partier, som Sverigedemokraterna, som hotar den akademiska friheten, säger Åsa Westlund som är Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson och ledamot i utbildningsutskottet.
Hon tar ett färskt exempel från i januari i år då Sverigedemokraterna ville dra in de statliga bidragen till Chalmers i Göteborg, som är ett av tre lärosäten som i dag faktiskt drivs i stiftelseform.
Chalmers skulle inviga en ny avdelning för jämställdhetsarbete för att skapa ett ”mer robust och hållbart jämlikhetsarbete”.
Då gick Sverigedemokraternas Patrick Reslow i taket och tyckte att statsbidragen skulle dras in.
Till tidnigen Expressen sa han att det går emot principen med meritokrati inom universiteten och beklagade vad han kallade en ”politisering” av verksamheten.
”Så länge staten finansierar högre utbildning är det rimligt att politikerna ställer krav”, menade han.
Patrick Reslow, som är ledamot för SD i utbildningsutskottet, vill inte kommentera uppgifterna om att SD skulle ha anslutit sig till S linje om att ha kvar staten som ägare av universiteten. Inte förrän ärendet är slutjusterat och ska röstas om i riksdagen den 15 maj.
– Först då kan du få en kommentar, säger han.
Inte heller Åsa Weslund vill säga något om att S och SD intar samma ståndpunkt om staten som ägare.
– Men vad det här exemplet visar är att det inte spelar någon roll om Chalmers är en stiftelse eller inte, SD försökte ändå dra tillbaka statsbidragen med motiveringen att de bedriver ”vänsterideologi”, säger Åsa Westlund.
Händelserna i USA visar tydligt att en annan organisationsform inte är ett skydd så länge universiteten är beroende av en offentlig finansiering, menar hon.
– Att gå ifrån myndighetsformen skulle bara göra universiteten mer beroende av externa aktörer, främmande makt eller olika företags- eller kapitalintressen, säger Åsa Westlund.
Johan Pehrson protesterade när Sverigedemokraterna lade sig i Chalmers satsningar på jämställdhet med motiveringen att politiker ska hålla armlängds avstånd.
– För mig är det viktigt att universitet och högskolor får chansen att pröva den här frågan. Samtidigt är jag inte förvånad över att S och SD har samma syn på att staten ska styra eftersom båda har en förkärlek för statlig styrning och myndighetsformer, säger han.
Läs mer:
Specialgrupp ska locka Trumpkritiska forskare till Sverige
