När Israel inledde attacken mot Iran den 13 juni var budskapen flera: Iran är veckor ifrån att utveckla kärnvapen, landet är ett omedelbart hot mot Israel och Väst – och bomberna faller över Iran delvis för den iranska befolkningens skull.
– I takt med att vi uppnår våra mål banar vi också väg för att ni ska kunna uppnå ert mål – vilket är frihet, sade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i ett tv-sänt tal där han vände sig till folket i Iran.
Han fortsatte med att använda slagorden från den enorma proteströrelse som växte fram efter att 22-åriga Mahsa Amini misshandlats till döds av den iranska regimen:
– Kvinna, liv, frihet, sade Netanyahu.
Parallellt med det fysiska och diplomatiska kriget är propagandan en oerhört viktig del i alla krig som förs, framhåller Kari Andén Papadopoulos, professor i medievetenskap på Institutet för framtidsstudier och Stockholms universitet.
Det är Netanyahus tal till Irans befolkning ett solklart exempel på, konstaterar hon.
– Man försöker få det att framstå som att Israel i Iran utkämpar ”det goda kriget”, till skillnad från Gaza där man har mött mycket motstånd, säger hon och fortsätter:
– Det är en absurd tanke att kriget skulle tjäna den iranska befolkningen, att du befriar befolkningen genom att du faktiskt bombar den.
Iran svarade snabbt med attacker mot Israel. Och ayatolla Ali Khamenei, Irans högste ledare, sade i ett uttalande att Israel kunde räkna med ”en hård bestraffning”.
Retoriken som används av den iranska regimen kan sägas vara fastlåst i dogmer som man har haft ända sedan den islamiska revolutionen i landet 1979, enligt Irankännaren och Mellanösternanalytikern Per Jönsson.
Iran hävdar att Israel, eller den ”sionistiska staten” som man kallar det, ska utplånas och är den aggressiva angriparen mot både Iran och den palestinska befolkningen.
– Det har varit budskapet som förts fram även under det här kriget, men det har spetsats till ytterligare, fortsätter han.
Den iranska regimen vänder sig framför allt till den arabiska folkopinionen, som i sin tur kan påverka de arabiska regimerna, och till den delen av den inhemska befolkningen som inte tar del av utländska nyheter och sociala medier, enligt Per Jönsson.
Det var främst dem som ayatollan riktade sig till när han gjorde sitt första framträdande efter att vapenvilan slöts mellan Iran och Israel. Den högste ledaren hävdade då ”seger” över Israel och hotade även USA med att det ”skulle stå dem dyrt” om man gick till attack igen.
– Hans uttalande stärks i viss mån av Pentagons avslöjande om att skadan blev begränsad efter attackerna. Därför kan han med viss säkerhet hävda att Iran har segrat, i och med att man inte förlorade totalt. Det finns en slags inverterad logik i detta, säger Per Jönsson och menar att Iran gjorde samma sak när man utropade seger över Saddam Hussein efter det åtta år långa kriget mot Irak.
Västländer trycker i stället ofta på värden som demokrati och jämlikhet snarare än att det är ett anfallskrig som förs, påpekar Kari Andén Papadopoulos.
– Det handlar om att hitta sätt för att rättfärdiga och få stöd, både av det egna landet och internationellt för kriget. Då är det också viktigt att äga narrativet.
Israel har också för vana att skicka ut varningar på sociala medier om nära förestående attacker. Det gör militären ibland på arabiska strax innan den attackerar Gaza – och det gjordes på farsi när man före vapenvilan attackerade Iran.
– Det passar in i propagandanarrativet att man vill framställa det som att man skyddar befolkningen snarare än att man attackerar den. Det är rätt cyniskt och kalkylerande. Vart ska de ta vägen? Ofta har de ju väldigt lite tid på sig, säger Kari Andén Papadopoulos.
Kari Andén Papadopoulos anklagar medier för att sprida mycket av krigspropagandan. Kontext, grundläggande fakta och historisk bakgrund saknas oftast – både i kriget mot Iran och i Gaza, konstaterar hon. Enligt henne har USA och Israel framställt attackerna mot Iran som att de är nödvändiga för att skapa fred och harmoni.
– Där har medierna generellt gjort ett otroligt dåligt jobb. Genom att inte tillräckligt granska det här eller rama in det på det sätt som man borde, ger man kredibilitet åt de här narrativen och sprider dem vidare, säger Kari Andén Papadopoulos.
Per Jönsson håller med om att media har varit delaktiga i att främst sprida de israeliska budskapen som har förts fram under kriget.
– Jag kan inte påminna mig om att något massmedium i Sverige har argumenterat för Irans sak. Samtidigt har Iran uppenbarligen en enormt dålig förmåga att sprida sin propaganda så att den tas emot positivt – jämfört med israelerna som har väldigt många skickliga propagandister och journalister, inte minst i USA. Det går inte att komma i från, säger han.
Kari Andén Papadopoulos drar paralleller till USA:s invasion av Irak 2003. Dåvarande president George W Bush hävdade att landet var ett hot mot Väst eftersom det hade massförstörelsevapen. Några sådana hittades aldrig.
Trots tillgång till höganrikat uran på upp till 60 procent – och en accelererad produktionstakt de senaste månaderna – finns det inga bevis för att Iran före attackerna var nära att tillverka kärnvapen, enligt FN:s atomenergiorgan IAEA.
– Det har inte heller sagts så mycket om det faktum att Israel är det enda landet med kärnvapen i Mellanöstern. De har inte skrivit på ickespridningsavtal och har inte tillåtit någon inspektion från IAEA, säger Kari Andén Papadopoulos.
Läs mer:
Detta har hänt: Attacker mellan Israel och Iran
Läckt rapport: Iranska kärnanläggningar inte förstörda