Vapen och handgranater från Balkan har länge spelat en huvudroll i det svenska gängvåldet. Hur smugglingen norrut går till har däremot varit höljt i dunkel.
Men i september ströp svensk och bosnisk polis tillsammans med Europol en av vapenkanalerna in i Sverige, vilket TV4 tidigare rapporterat.
Insatsen i Bosnien skakade samtidigt om landets polis. Mitt i härvan stod en av myndighetens egna anställda. I flera års tid misstänks han ha utnyttjat sin ställning för att förse kriminella med vapen.
Mannen var ansvarig för att utfärda vapentillstånd på en mindre ort utanför huvudstaden Sarajevo. I registren kunde han se vilka ortsbor som hade licens, men också vilka som ägde färre vapen än de hade rätt till.
Utan deras kännedom ska den polisanställde mannen ha köpt nya vapen i personernas namn. I sin verkstad filade han bort serienumren innan vapnen såldes vidare, enligt misstankarna.
Mellan 100 och 150 vapen misstänks ha smugglats från mannen. De som har hamnat i Sverige har gått till Foxtrotnätverket.
– Det kan handla om uppemot 50 vapen, säger Ted Esplund, kommissarie vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.
Vapnen har använts i gängskjutningar, flera med dödlig utgång, enligt uppgifter till DN och bosniska medier. Eftersom vapnen har modifierats, till exempel med bortskrapade id-nummer, kan det dock vara svårt för polisen att helt säkert slå fast ursprunget.
– Vi ser kopplingar mellan den här logistikkedjan och grova våldsbrott. Det finns avknoppade ärenden runt om i Sverige, säger Ted Esplund.
Under husrannsakan i september hittades 14 vapen, ammunition och vad som tros vara förfalskade licenser. Vid det laget hade samarbetet mellan svensk och bosnisk polis redan pågått under en längre tid.
– Allt började med att vi fick signaler från Bosnien om att de var Foxtrots vapenlogistik på spåren. Det var i ett läge när vi hade stora problem med smuggling från Balkan, berättar Ted Esplund.
Svensk polis åkte till Bosnien för att utbyta information. Snart skulle uppgifternas tillförlitlighet testas i skarpt läge.
Utifrån samarbetet slog svensk polis till i Malmö i början av 2024. I en stökig lägenhet hittades handgranater, två pistoler, en automatkarbin och ett kulsprutegevär. På emballaget fanns dna-spår från en 35-årig bosnisk lastbilschaufför.
Ett år senare greps han i Helsingborg och dömdes till sex års fängelse för grov smuggling av vapen och explosiv vara. Mannen berättade att han fått 3 000 euro för att frakta väskan till Sverige. Han tog färjan över till Trelleborg innan han lämnade av vapnen till en kvinna på köpcentret Emporia i Malmö.
Ted Esplund beskriver ärendet som en testballong.
– Vi ville se om uppgifterna var fågel eller fisk. När vi fick träff skalade vi upp samarbetet. Då visste vi att vi var på rätt spår.
Målet var hela tiden att nå högre upp i logistikkedjan. Med vapnens källa identifierad riktas blickarna mot vem som organiserade transporterna.
Redan samma dag som tillslaget i Bosnien kom dock ett bakslag. I arresten efter gripandet lyckades den polisanställda mannen komma över ett vapen och sköt sig själv.
– Han var så rädd att han till slut tog sitt liv. Vi vet inte vem han var rädd för, säger den bosniska kriminaljournalisten Avdo Avdic, som bevakat fallet.
Han fortsätter:
– Polisen hade frågat honom vem han hade sålt vapnen till, men det ville han inte säga. Man vet alltså fortfarande inte vilka som hanterade vapnen i nästa led.
Nu pågår en internutredning som ska ta reda på hur mannen kunde komma över vapnet i arresten. Parallellt fortsätter ländernas insats mot smugglingen. Svensk polis ser fallet som en viktig delseger.
– Vi har stoppat en bra vapenkanal för vårt största nätverk. Men det innebär inte att vi har strypt hela deras flöde, säger Ted Esplund.

