Close Menu
Sol ReporterSol Reporter
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Trendigt

Världens längsta kvinna gör basket-succé i Kina

juni 20, 2025

Efter kraschen: Flera partier öppna för tunnelbana i Göteborg

juni 20, 2025

Säverman: Midsommarminnen

juni 20, 2025

Tiotusentals firar midsommar på Skansen

juni 20, 2025

Amanda Ginsburg sjunger sig in i den svenska midsommaren

juni 20, 2025
Facebook X (Twitter) Instagram
Login
Facebook X (Twitter) Instagram
Sol ReporterSol Reporter
Stockholm
19°C
Klar himmel
Webberättelser
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Nyhetsbrev
Sol ReporterSol Reporter
Hemsida » Så blev Umeå ”världens mest feministiska stad”
Sverige

Så blev Umeå ”världens mest feministiska stad”

NyhetsrumBy Nyhetsrumjuni 15, 2025
Facebook Twitter WhatsApp Telegram Email Tumblr Reddit LinkedIn

På Rådhustorget i Umeå står det röda kattdjuret och ryter mot umeborna. Konstverket är ett monument över metoo-rörelsen och uppmanar invånarna att lyssna, agera och förändra.

– Om vi bara har statyer av män, vad säger det om vem som är viktig i en stad? Offentlig konst kan påverka vem som räknas, säger Annika Dalén, utvecklingsstrateg för jämställdhet på Umeå kommun.

I över 35 års tid har kommunen kontinuerligt arbetat för ett jämställt Umeå. Ett arbete som uppmärksammats med artiklar i det franska modemagasinet Marie Claire och brittiska tidningen The Guardian. Tidningarna har omnämnt Umeå som ”världens mest feministiska stad”.

– Det finns ingen jämställd stad i hela världen och Umeå är inte heller det, säger Linda Gustafsson, jämställdhetsstrateg vid Umeå kommun.

– Men någonstans i världen finns det en stad som är den mest feministiska, varför skulle inte det kunna vara Umeå, fyller Annika Dalén i.

Även om ingen stad i världen är helt jämställd, kan vissa städer ha kommit längre än andra. För att förstå varför Umeå blivit känt för sitt jämställdhetsarbete måste vi titta tillbaka i tiden. Redan år 1910 var Helena Ljungberg i Umeå den första kvinnan utanför Stockholm att bli invald i stadsfullmäktige.

Redan på 1960-talet startade kommunen en förskola, långt innan Sverige införde en nationell målsättning om att barnomsorg skulle byggas ut och vara tillgänglig för alla.

En viktig händelse skedde 1978 när en jämställdhetskommitté bildades. Den finns fortfarande kvar men är numera ett utskott under fullmäktige som arbetar med att granska och följa upp jämställdhetsfrågor i kommunen.

Men det finns också en mörkare händelse som påverkat både jämställdhetsarbetet och invånarna. Mellan 1998 och 2006 utsatte den så kallade Hagamannen flera kvinnor i Umeå för brutala våldtäkter. Linda Sandberg, docent i kulturgeografi vid Umeå universitet, har skrivit en avhandling om Hagamannens inverkan på Umeå.

– Jag brukar inte prata om mina privata minnen från den tiden, men ett starkt minne var när polisen höll ett informationsmöte här på campus, säger hon.

– Där sa man till tjejer att de skulle följa varandra hem på kvällen. Killar skulle visa att de var snälla genom att exempelvis ta av sig huvan. Den tiden kom att förändra Umeå.

På vilket sätt?

– Den kom att betyda mycket för den fysiska planeringen och det blev ett tydligt fokus på jämställdhetsfrågor.

Ett exempel på hur Hagamannen har påverkat Umeås stadsbild är campusområdet. Efter att ett av överfallen skett på campus valde universitetet att se över och förbättra belysning samt ta bort buskar och träd.

Stationstunneln som knyter ihop stadsdelen Haga med centrum är ett senare exempel på hur trygghet fått stå i fokus för kommunens arbete. Tunneln är bred och ljus med runda hörn vilket skapar en god överblick samtidigt som ingen ska kunna gömma sig där bakom. Genom att trycka på en knapp på väggen kan författaren Sara Lidmans röst höras inne i tunneln.

– Människor känner sig trygga om det finns andra människor i närheten. Tanken är att Sara Lidman ska vara ett sällskap genom passagen även om hon inte är en fysisk människa på plats, förklarar Linda Gustafsson.

Arbetet verkar också ha gett resultat. Umeå är den enda större staden i Sverige som saknar utsatta områden och blev 2024 utsedd till bästa kommunen att bo i enligt tidningen Fokus. Linda Gustafsson och Annika Dalén menar dock att det finns mycket kvar att göra. Just nu ligger fokus på klimatet.

– Vi vet att det finns könsskillnader i sättet vi reser på. Män reser oftare med bil, kvinnor tar oftare bussen eller cyklar, förklarar Annika Dalén.

– Därför försöker vi bland annat ordna fler busshållplatser till ett industriområde där det traditionellt jobbar många män.

Men att driva ett jämställdhetsarbete är inte alltid en dans på rosor. Då och då ifrågasätts jämställdhetsarbetet i kommunfullmäktige. Ibland mer aktivt och högljutt, berättar Annika Dalén, men oftast mer passivt i form av meningar som ”vi kan jobba med det där nästa gång” eller ”vi har inte tid just nu”. I motståndet blir det dock tydligt vad arbetet ska fokusera på.

– Motstånd betyder ofta att man rör vid något som handlar om privilegier, något som är svårt och utmanande – och det är precis där man ska vara. Det är då man kan skapa förändring, säger Linda Gustafsson.

Exempel på Umeås jämställdhetsarbete

Kommunen prioriterar att snöröja gång- och cykelvägar samt vägar där kollektivtrafiken kör, eftersom kvinnor oftare använder dessa färdsätt jämfört med män som oftare kör bil.

Träningstider i kommunens idrottsanläggningar fördelas könsneutralt sedan 1999. Träningstider fördelas först och främst utifrån serietillhörighet. I början av 2000-talet fick fotbollslaget Umeå IK välja tider före andra herrlag som spelade i lägre serier, vilket ska ha gynnat deras framgång.

2005 startades ett projekt med syftet att locka fler män till måltidsservice. En mer jämställd arbetsplats leder enligt forskning till större lönsamhet och lägre sjukfrånvaro. Vid projektstart var sju procent av de anställda män, 2018 var siffran 21 procent.

Hösten 2016 invigde kommunen platsen ”frizon” vid älven. En plats som utformats efter idéer från yngre tjejer. Ryggstöden i gungorna är anpassade för en person som är 1,65 meter lång, vilket är ungefär vad medellängden för kvinnor är i Sverige.

Share. Facebook Twitter Pinterest LinkedIn Email Telegram WhatsApp

Relaterade Artiklar

Efter kraschen: Flera partier öppna för tunnelbana i Göteborg

Sverige juni 20, 2025

Tiotusentals firar midsommar på Skansen

Sverige juni 20, 2025

Giftig larv sprider skräck i Danmark – kan komma till Sverige

Sverige juni 20, 2025

Barn dog efter hemförlossning – barnmorska får hård kritik

Sverige juni 20, 2025

V säger nej till att vara stödparti – vill ha mer inflytande i sjukvårdspolitiken

Sverige juni 20, 2025

Här kan du fira midsommar i Stockholm

Sverige juni 20, 2025

Spårvagn har kraschat i gatukök – åtta skadade

Sverige juni 20, 2025

Så blir jordgubbsskörden till midsommar

Sverige juni 19, 2025

Bedragare utnyttjar kända läkare för att lura svenskar

Sverige juni 19, 2025

Redaktörens Val

Efter kraschen: Flera partier öppna för tunnelbana i Göteborg

juni 20, 2025

Säverman: Midsommarminnen

juni 20, 2025

Tiotusentals firar midsommar på Skansen

juni 20, 2025

Amanda Ginsburg sjunger sig in i den svenska midsommaren

juni 20, 2025

Giftig larv sprider skräck i Danmark – kan komma till Sverige

juni 20, 2025

Senaste Nytt

Fortsatta attacker – Iransamtal väntar i Genève

juni 20, 2025

Dagens rockmusik vore oändligt mycket tråkigare utan Haim

juni 20, 2025

Barn dog efter hemförlossning – barnmorska får hård kritik

juni 20, 2025
Facebook X (Twitter) Pinterest TikTok Instagram
2025 © Sol Reporter. Alla rättigheter förbehållna.
  • Integritetspolicy
  • Villkor
  • Kontakt

Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.

Sign In or Register

Welcome Back!

Login to your account below.

Lost password?