Handelsministrarna som anlände till det extrainsatta tullmötet i Luxemburg med flyg och tittade ut genom fönstret mötte en speciell syn. Granne med Findel-flygplatsens landningsbana reser sig 5 000 vita kors ur en perfekt skött gräsmatta.
Över dem vajar en amerikansk flagga.
Förmodligen hann handelsministrarna inte besöka kyrkogården där amerikanerna som miste sina liv i befrielsen av Europa för 80 år sedan vilar. Men kanske tänkte de på vilken märklig vändning historien tagit sedan USA:s president Donald Trump förklarat handelskrig mot sina allierade.
Eller som EU:s handelskommissionär Maros Sefcovic uttryckte det när han mötte pressen i Luxemburg:
– Vi förbereder oss på ett paradigmskifte i det globala handelssystemet.
Donald Trump hymlar inte med att han betraktar européerna som patetiska och anser att EU skapades för att jävlas med USA. Tullarna om 20 procent på all import från EU motsvarar ett värde om närmare 4 000 miljarder kronor, enligt EU-kommissionens beräkningar.
Inte undra på att börserna världen över störtdök under måndagen.
– Det är ett allvarligt läge. Börserna prisar in att det här är på riktigt, det är inte bara brus. Det är en tydlig signal om att det här kan bli långvarigt, sade Sveriges handelsminister Benjamin Dousa (M) på väg in till ministermötet.
Till skillnad från enpartistater som Kina, som innan helgen svarade på Vita husets 34-procentiga tullar med samma mynt, lär det dröja innan EU lägger fram sina motåtgärder.
Även om EU-kommissionen ansvarar för den gemensamma handelspolitiken och fattar beslutet om mottullar måste de 27 medlemsländerna först få säga sitt. Önskelistan blir snabbt lång.
Sveriges regering vill se undantag för insatsvaror i industrin, exempelvis kaolin som används vid tillverkning av pappersmassa.
– Vi kommer i alla lägen värna svenska jobb och svensk industri, sade Benjamin Dousa.
Andra medlemsländer har givetvis lämnat in sina önskemål. Exempelvis vill Frankrike införa avgifter på de amerikanska techjättarna. Det motsätter sig Irland, som hyser flera av företagens europeiska huvudkontor.
– Det skulle innebära en ordentlig eskalering när det vi behöver är en nedtrappning, sade Irlands utrikes- och handelsminister Simon Harris.
När det gäller svaret på de stål- och aluminiumtullar som Trump aviserade i mitten av mars har EU-kommissionen lagt fram en 99 sidor lång lista. Den omfattar allt från amerikanska hushållsapparater till fjäderfän och motorcyklar. Ett beslut väntas på onsdag.
Svaret på övriga tullar väntas bli mycket mer omfattande och dröjer förmodligen flera veckor – eller månader.
– Vi ska inte vara ”trigger happy”, för att låna ett amerikanskt uttryck. Vi pratar först och skjuter sen, sade Polens handelsminister Michal Baranowski efter mötet.
Två frågor som handelsministrarna har att ta ställning till är huruvida även tjänster ska omfattas av tullarna – och om EU bör använda den så kallade handelsbazookan.
Det är en ny EU-lag som syftar till att skydda EU ”mot ekonomiskt tvång från tredjeländer” (se faktaruta) och som bland annat kan innebära att amerikanska banker hindras från att investera i ett EU-land.
– Alla alternativ finns på bordet. Men det instrumentet är ingående och ska inte användas lättvindigt. Det viktigaste är att vi inte skjuter oss själva i foten. Vi ska inte gå för hårt fram och drivas av ett hämndbegär, säger Benjamin Dousa.
Förhoppningen från EU:s sida har varit att ”dealmakern” Donald Trump ska lockas till förhandlingsbordet. EU-kommissionen har bland annat erbjudit USA att sänka tullarna på industrivaror till noll, om USA gör det samma. Men Vita huset har gett européerna kalla handen.
Därför ställer man nu in sig på att konflikten kan bli långvarig.
– Signalerna vi får från den amerikanska administrationen är inte att man hittills varit intresserad av en framförhandlad lösning, säger Benjamin Dousa.
