Eftermiddagssolens strålar reflekteras i den stora tv:n. Det är final i den pakistanska cricketligan och i vardagsrummet står Fatima Tu Zahra och följer spelet.
– Mitt favoritlag har redan förlorat, men hans är kvar än, säger hon och nickar åt lillebror Rayan i soffan.
Hon har ändå tankarna på annat håll och rättar till sin vita studentmössa framför spegeln. Symbolen för att hon lyckats väl med sina tre års teknikstudier på Tumbagymnasiet.
I kväll ska familjen på klassens studentskiva och pappa Asif Shakoor har tagit på sig sin mörkblå kostym.
Han är märkbart stolt när han ser på sin dotter och berättar om hennes planer att läsa vidare på KTH. Han och mamma Sabah Asif kom till Sverige som studenter för 20 år sedan och har kämpat för att ge sina barn de bästa förutsättningarna.
De har samtidigt blivit medvetna om att studenten lätt blir en dyr historia. Klassen började sälja produkter för att bekosta kvällens fest redan i första ring, men sedan tillkommer kläder och andra aktiviteter.
Bara mössan kan i dag gå loss på flera tusen kronor och företag tjänar många miljoner på att sälja in dyra tillval.
– Vissa får hjälp av föräldrar eller jobbar, men alla har inte den möjligheten, säger Fatima som även arbetar deltid.
Hennes mamma har slagit sig ned i soffan efter att ha dukat fram kaffe på bordet. Hon säger att de gärna bidrar till studenten, men vet andra föräldrar som har det tufft.
– Jag har hört flera som tycker att det är jobbigt. Ibland blir det nästan en tävling där föräldrar jämför med varandra, vilket också skapar en tävling mellan barnen, säger Sabah Asif.
Och runt om i landet har både skolor och elever börjat slå bakut.
Rektorn Alf Solander lutar sig tillbaka i stolen i det lilla rummet som tapetserats med filmaffischer och allsköns prylar. Han är dagen till ära klädd i svart t-shirt med Tumbagymnasiets logga.
– Hela konceptet har blivit uppblåst. Mössan är en viktig symbol för studenten, men allt har blivit extremt kommersialiserat, säger Alf Solander.
Rektorn reser sig upp och tar några raska steg över golvet och lyfter ned en låda från bokhyllan som visar sig innehålla en studentmössa med blank skärm.
För två år sedan blev Tumba, enligt egen utsago, först i landet med att ge sina studenter gratis mössor.
– En del elever var skeptiska och trodde att mössan skulle vara ful och se billig ut. Första året var det kanske runt en tredjedel som valde bort den men i år har nästan alla beställt den, säger rektorn triumferande.
Allt drog i gång för några år sedan när samtalen till skolan började bli riktigt ilskna. Föräldrar berättade det rektorn redan visste: att det varit företag inne på skolan som fått eleverna att förbinda sig att köpa studentmössor och tillbehör för flera tusen kronor.
Ska det verkligen få gå till så här? undrade en upprörd mamma.
Alf Solander kunde inte mer än instämma. Under hans tio år på skolan hade säljmetoderna blivit både hetsigare och aggressivare.
– Vi tycker inte att skolan ska vara en marknadsplats och gjorde vårt bästa för att få bort företaget. Men då tog de till andra knep och började använda elevbulvaner som skulle sköta deras affärer i utbyte mot förmåner, berättar rektorn.
När skolan svarade med att försöka stoppa bulvanerna slog säljarna i stället upp olagliga försäljningsstånd utanför skolan.
Lösningen blev till slut att upphandla studentmössorna.
– Det här håller köpneuroserna nere, företagen borta och stödjer familjer som inte har så mycket pengar, säger Alf Solander.
Och bra reklam har det ju också blivit, så bra att politikerna i Botkyrka tagit över bollen och meddelat att alla skolelever ska få gratis mössor. Nu står kommunen och gymnasiet för hälften var och andra orter har följt i samma spår.
– En del tycker inte att skattemedel ska läggas på sådant här, men jag håller inte med. En elevpeng på gymnasiet snittar cirka 75 000–80 000 kronor per år och då är 700 kronor per mössa väldigt lite pengar.
Natalie Malki och Hanna Takahashi sitter i biblioteket. Om några dagar lämnar de samhällsprogrammet och vandrar ut genom dörrarna en sista gång.
Hanna Takahashi skrattar till och säger att hon inte vågar fundera över hur mycket pengar hon lagt på studenten, och sneglar mot Natalie Malki som börjat räkna på fingrarna.
– Balklänningen och skor, och så två till klänningar och min mottagning på restaurang. Och så fick jag lägga ut för skivan eftersom jag inte kunde sälja alla biljetter, rabblar hon medan tusenlapparna flyger i väg.
De berättar att de har kompisar som spenderat 4 000–5 000 kronor på sina mössor och liksom dem själva fått hjälp av föräldrarna för att ha råd med studenten. En del elever har till och med led-lampor och mössor som kopplas till mobilen.
– Det är ju bra om man gillar det, men det kan också bidra till den här hetsen att man ska spendera pengar, säger Hanna Takahashi.
Själva har de valt en gratis mössa, vilket de är glada över, men vill också understryka att de hade önskat sig fler tillval. Nu kan de välja till programsten och text på baksidan samt betala för en skärm i konstläder om de vill.
De berättar att de har klasskompisar som valt att köpa en mössa eftersom de är missnöjda men den här mössan, och alltså har två.
Klasskamraten David Lindström säger att mössan är viktig för honom, men inte till vilket pris som helst.
– Det är klart företagen vill tjäna pengar, men det är helt orimligt att mössor ska kosta 3 000 kronor, eller att man ska spexa till dem så att de kostar 7 000 kronor, säger han.
Men hur gick egentligen studentmössan från att vara en symbol för kunskap till att bli en kapitalistisk kassako?
Svaret på hur allting började hittar vi på landets äldsta universitet och den svenska studentmössans födelseplats – i Uppsala. Här jobbar Mikael Norrby som är lite jäktad i dag eftersom han i rollen som universitetsguide precis presenterat studentlivet för ett gäng amerikaner.
Han berättar att det var just Uppsalastudenter som introducerade de första mössorna på ett nordiskt studentmöte 1845, och att den kom snabbt att bli ett plagg som användes dagligen av herrar.
– Mössan var en social gruppmarkering för att visa att man var student och ett bevis på att man tagit examen. Den var ganska stor och fluffig på den tiden och inte alls så dyr så alla kunde skaffa den, berättar Mikael Norrby.
Förr bars mössorna som ett tecken på att man studerade på universitetet, medan de numera symboliserar avslutet på gymnasiet. De används dock fortfarande vid ceremoniella tillfällen på universitet, och dyker såklart upp på valborg under den traditionella mösspåtagningen.
– Jag blev nästan mörkrädd när jag insåg att en studentmössa kan kosta mer än en doktorshatt. Jag ska försöka lugna ned mig lite! säger Mikael Norrby.
Han sticker samtidigt inte under stol med att mössan har en historia av att sammankopplas med en mer borgerlig och elitistisk del av samhället – de som förr hade tillgång till utbildning.
– Man tyckte att studenterna vid sekelskiftet var snobbiga i sina mössor och frackar, men de kläderna räckte samtidigt otroligt länge och behövde inte kosta så mycket. Jag tvivlar på att studenterna i dag använder mössorna igen.
Under 1968-rörelsen brändes mössor upp av studenter i protest mot det traditionella och elitistiska. Mössans popularitet minskade för att sedan få ett uppsving igen under 80-talet. Tidigare reformer av skolsystemet ledde också till att fler började gå ut gymnasiet.
– Studentmössan blev då plötsligt mer demokratisk, konstaterar Mikael Norrby som samtidigt ifrågasätter hur jämlika dagens påkostade mössor kan anses vara.
– De är inte studentmössor, som jag ser det. Skolorna var platser där alla kunde passa in genom att ha neutrala kläder. Det här är helt emot urtraditionen där man skulle ha mössor som alla hade råd med.
Det brukar heta att man ska ”följa pengarna” och gör vi det hamnar vi bland annat hos ABC-gruppen som är en av de största försäljarna av studentmössor på marknaden. De och företagen CL Seifert och Crownstudent omsätter tillsammans hundratals miljoner kronor och ägs av AJAT-koncernen. Studenter har anklagat gruppen för att hetsa till köp och konkurrenter har anmält bolagen för kartellbildning, men någon utredning har inte påbörjats.
ABC-gruppen skriver över mejl att de tar alla kritiska synpunkter på allvar och poängterar att de erbjuder mössor från 499 kronor och uppåt.
De menar att efterfrågan är driven av studenterna själva.
”För många studenter är studentmössan en högt prioriterad symbol för en viktig livshändelse, och något de engagerar sig starkt i”, skriver en företrädare för ABC-gruppen.
Mattias Svensson på Knut Hahn-skolan i Ronneby är en av dem som gått ”all in” på sina tillval. Han har bland annat lagt till guld och strass och kan styra mössans belysning via telefonen.
– Jag visste att jag ville satsa på mössan. När jag väl började designa blev det kanske lite mer än jag tänkt, säger han och uppskattar att den landade på mellan 4 000 och 5 000 kronor.
Han tillägger att det är föräldrarna som betalat den.
– De tyckte att den var lite för dyr, men jag sa att man bara tar studenten en gång och man vill ha den mössa man vill ha. Då gick de med på det, eftersom jag blev så nöjd.
Mattias Svensson räknar dock med att använda den fler gånger.
– Tanken är att spara den livet ut. Jag lägger den i kartongen och om jag själv får barn senare i livet som tar studenten så plockar jag upp den och har på mig den på deras student.
Samtidigt finns tecken på att vi ser ett skifte där både skolor och elever tar tillbaka makten över mössorna. På Knut Hahn-skolan går också Alicia Kvist, som berättar att de uppvaktades hårt av företag i år.
– De hajpar upp och visar ett 20-tal mössor där man får titta på fina brodyrer och liknande. De gör det till en stor grej, berättar hon.
Studentkommittén bestämde sig för att ta saken i egna händer inför nästa år genom att själva förhandla ned priserna på en standardmössa. Alicia Kvist kontaktade runt tio företag och lyckades sänka priser från 1 186 till 749 kronor.
– Nu har andra företag redan börjar höra av sig inför 2027 och vill förhandla med oss, berättar Alicia Kvist.
Hon berättar att andra skolor också hört av sig för att fråga hur de fick ned priserna.
Hon tror dock inte att alla kommer välja den här mössan.
– Vissa ser det som en viktig och personlig grej att själv få designa. Många ser det som att de tar studenten en gång och lika gärna kan satsa.
ABC-gruppen bekräftar själv bilden av att fler mössor upphandlas och skriver att det är naturligt att marknaden förändras. De anser dock att det i bland saknas dialog med eleverna.
”Vilket ofta leder till att studenterna köper en egen studentmössa utöver den som finansierats av skolan, något vi anser är ineffektivt användande av offentliga medel och sett till konsumtionen i sig”, skriver gruppens företrädare.
Dagen börjar övergå till kväll när Fatima Tu Zahra, från Tumbagymnasiet, tillsammans med sina föräldrar kommer vandrande över Medborgarplatsen i Stockholm och ansluter sig till havet av klänningar och kavajer. Uppe på trapporna ropar arrangören ut att skivan är lite försenad, men lovar att de snart ska få släppas in i lokalen.
Fatima Tu Zahra kramar om klasskamraten Nikolija Zivkovic medan föräldrar runt om tar foton på ungdomarna.
Bland huvudena skymtar flera av gymnasiets egna vita mössor. Fatima Tu Zahra har också valt den, men lagt till en egen symbol för teknikprogrammet och broderat in familjens initialer på den.
– Det här är den klassiska mössan och jag tycker inte att man ska ändra för mycket. Vi har fått den gratis, vad mer kan man begära?
