Inne i det stora växthuset dånar dansmusik på hög volym. Personalen arbetar i takt med de snabba bastonerna. Stora plastlådor med lökar flyttas, nyskördade blommor läggs på hög. Jag ser på fotograf Anette Nantell att hon är bekymrad.
– Hur ska jag kunna skildra tulpanbristen här? Det är ju tulpaner överallt, säger hon.
Men det råder tulpanbrist i Sverige år 2025. Eller kanske är brist fel ord. Sant är att det kommer att odlas och säljas betydligt färre tulpaner i år jämfört med ett normalt år. Sant är också att priserna i butik är högre än vanligt.
Sammanlagt över landet väntas skörden minska från normalt omkring 160 miljoner tulpaner, till 130 miljoner.
Här på Alverbäcks blommor på Ekerö utanför Stockholm har man kommit lindrigt undan. Det blir 28 miljoner tulpaner odlade här i år, jämfört med ungefär 31 miljoner ett normalt år. Och kunderna svarar bra, trots de högre priserna.
– Vi var väldigt oroliga när vi gick in i den här säsongen och undrade om vi skulle stå med en full odling och ingen konsument som var intresserad. Men det är väldigt tydligt att konsumenterna vill ha svenskodlat, säger bolagets vd Amanda Alverbäck.
Redan i somras flaggade branschorganisationen Blomsterfrämjandet för att konsumenter under kommande tulpansäsong skulle se ”färre svenska tulpaner på marknaden”. Anledningen, enligt organisationens pressmeddelande: ”En olycklig kombination av perioder med riklig nederbörd och hagelskurar varvat med perioder med värme och torka” hade skapat stora problem – för de nederländska tulpanlöksodlarna.
Hur hänger det här ihop?
Amanda Alverbäck och hennes bror, odlingschefen Anders Alverbäck, visar oss runt i växthusen och förklarar att i princip alla svenskodlade tulpaner odlas på lök som har drivits fram på fält i Nederländerna.
– Lökarna till de här tulpanerna som vi skördar nu sattes i Nederländerna för ungefär 1,5 år sedan, säger Amanda Alverbäck.
Under sommaren skördas de nederländska lökarna och transporteras med lastbil till Sverige. Men en stor del av den här säsongens nederländska lökskörd förstördes alltså av extremväder. Priserna på lök gick upp dramatiskt, Alverbäcks fick betala dubbelt så mycket jämfört med ett normalt år.
I växthusen på Ekerö planteras lökarna under hösten i torv och placeras i kylrum i mellan 15 och 20 veckor innan de sätts ut i de uppvärmda växthusen för att drivas upp.
– De får sin vintervila i kylrummet och rotar sig. När vi väl tar ut dem tar det ungefär fyra veckor innan tulpanerna är klara för skörd, berättar Anders Alverbäck.
Varför kommer all lök från Nederländerna?
– Det handlar delvis om den stora kunskap som finns där, eftersom traditionen är så stark. Men framför allt handlar det om klimatet, säger han.
– Nederländerna har ett jämnt klimat med milda vintrar och inte alltför varma somrar. Det går inte att göra lök lika bra någon annanstans.
– Vi måste ändra hur vi arbetar i hela processen, säger tulpanlöksodlaren Arjan Smit, som också är ordförande för branschorganisationen Tulip Promotion Netherlands, när vi hörs på telefon.
– Det blir allt svårare. Förutom att det kan bli för varmt och torrt eller för stora regnmängder så är till exempel våra kylrum byggda för en utomhustemperatur på maximalt 30 grader. När vi nu ibland får temperaturer på 35 grader fungerar de inte.
Klimatförändringarna har redan i dag betydande konsekvenser för Nederländerna – och det kommer att bli värre. Generellt kommer temperaturerna att öka, det blir mer nederbörd men också större risk för torka under sommaren, liksom för extrema skyfall, värmeböljor och stigande havsnivåer. För jordbruket är utmaningarna stora.
”Jordbrukare har varit unikt medvetna om väder och klimat sedan urminnes tider och har erfarenheten att förutse klimatförändringar. Men klimatförändringarna sker snabbare än väntat. Extremväder inträffar i snabb följd. Riskerna ökar”, skriver det nederländska jordbruksverket i sin handlingsplan för klimatanpassning där olika samarbeten och förslag till åtgärder presenteras. Bland förslagen finns utveckling av mer robusta grödor och kunskapsutbyte för att exempelvis förbättra vattenhanteringen.
”Trots alla ansträngningar kommer extrema väderhändelser fortsatt att orsaka skador på jordbruksverksamheter i framtiden”, konstateras vidare i handlingsplanen.
Att det går fort är tydligt också på andra sätt. Aldrig någonsin tidigare under den moderna människans existens har det skett en snabbare ökning i global medeltemperatur. Trots enorma variationer – istider och varmare perioder – så har medeltemperaturen på jorden under de senaste tre miljoner åren hållit sig i ett snävt spann kring 14 grader Celsius. Under de senaste 10.000 åren, den tid som har gett förutsättningar för jordbruket, har avvikelsen från 14 grader aldrig varit större än plus eller minus 0,5 grader.
Den genomsnittliga globala medeltemperaturen under år 2024 var 1,6 grader över förindustriell tid, långt utanför det historiska spannet.
Redan år 2018 konstaterade FN:s klimatpanel IPCC att det krävs ”snabba, genomgripande och aldrig tidigare skådade förändringar inom alla aspekter av samhället” för att vända utvecklingen i tid.
Den nederländska tulpanlöksodlingen är en del av det globala jordbrukssystem som både är under hård press från klimatkrisens konsekvenser och som dessutom är en kraftigt bidragande faktor till stora utsläpp och skador på miljön.
Henrik Smith är professor vid Lunds universitet och ledamot av Klimatpolitiska rådet. Hans forskning handlar bland annat om hur klimatförändringar och ett allt intensivare jordbruk, som använder stora mängder konstgödsel, bekämpningsmedel och konstbevattning, påverkar ekosystem – och i förlängningen oss människor.
– Vi nyttjar jordbruksmarken för annat än direkt matproduktion. Det kan handla om biobränslen eller som här, blommor. En stor del av jordbruksmarken globalt används till foderproduktion. Efterfrågan på alla dessa produkter leder till ett tryck på att producera mer per ytenhet, vilket riskerar att leda till att jordbrukets miljökonsekvenser ökar. Minskad biologisk mångfald, ökat läckage av näringsämnen, ökad användning av bekämpningsmedel, säger han.
– Och då kommer frågan: vad ska vi använda vår jordbruksmark till? Ska den huvudsakligen användas för matproduktion eller ska den användas också för en lång rad andra saker? Specifikt i Nederländerna är förstås tulpanodlingen en gröda som konkurrerar med andra grödor. Det är en stor industri i ett land som har ett av de mest intensiva jordbruken i världen.
En växande befolkning och ökande efterfrågan på mat, foder och andra produkter riskerar att leda till en intensifiering med risker för miljön, säger Henrik Smith. Vill vi undvika en sådan intensifiering måste vi, menar han, sannolikt acceptera att den totala produktionen begränsas. Antingen genom att minska på sådant som inte är matproduktion – eller genom att inrikta mer av produktionen för direkt konsumtion av människor och inte lika mycket till djurfoder. Det kräver en storskalig förändring av människors kostvanor.
– I sådana fall behöver framför allt vi i västvärlden göra en omläggning av dieten. Det finns länder där det är väldigt viktigt att ha protein från betande djur. Men i Sverige till exempel äter vi mer protein än vad vi behöver och skulle kunna äta mer växtbaserat protein, som sätt att frigöra jordbruksmark, säger han.
– Man kommer aldrig runt frågan om att det finns en konflikt om jordbruksmarken. Det är mat, energi och sen allt annat som vi tycker att vi ska ha därifrån.
Det krasar till när Anders Alverbäck smidigt bryter av tulpanens stjälk. Han lägger blomman ovanpå de andra i famnen.
– När jag var liten brukade farmor stå och lyssna när vi plockade. Hon hörde direkt om den råkade gå av för högt upp, att det blev som ett dubbelbrott, säger han.
Anders och systern Amanda har just tagit över verksamheten som tredje generationens familjeföretagare. Men hur kommer förutsättningarna att vara i nästa generationsskifte? Hur ser de på framtiden?
– Planteringen av den nederländska löken som vi ska odla tulpaner av nästa år gjordes i november. Och hade helt perfekta väderförhållanden. Så nu hoppas vi på att det blir ett bra klimat även nu under våren och att det stabiliserar sig. Vi ser att det är jätteviktigt att hålla svensk produktion uppe och våga tro på att det ska fungera, säger Amanda Alverbäck.
– Men naturligtvis är det en oro. Vad kommer framtiden ge?
Fakta.Från nederländsk lök till svensk tulpan
Sent på hösten sätts lökarna i nederländsk jord.
I maj året efter blommar de vackra tulpanlöksfälten i Nederländerna. Då kör odlarna över dem och kapar alla knoppar.
I juni tas löken upp ur nederländsk jord.
I september planteras lökarna i Sverige och ställs i kylrum för att rota sig.
Under säsong placeras lökarna ut i uppvärmda växthus.
Efter fyra veckor är de skördeklara.
Källa: Alverbäcks blommor
