Konton i sociala medier tas inte bort automatiskt när en person dör. Dödsfallet måste anmälas till sociala medier-jättarna. Något som ofta landar på de anhöriga.
Om inget görs fortsätter kontot att finnas kvar. Vännerna kan då få oönskade aviseringar om födelsedagar flera år efter dödsfallet.
Facebook är den största sociala medier-plattformen bland äldre. Här finns två alternativ vid dödsfall: att stänga kontot eller göra om det till en minnessida.
I båda fallen behöver anhöriga skicka in bevis på att den närstående är död, och att man själv är en nära anhörig. Det sker via ett formlär, där Facebook anger att man ska bifoga ett dödsbevis.
– Men dödsbevis kan vara ganska svåra att få fram för gemene man. Det räcker med ett registerutdrag som man får via Skatteverket: ett dödsfallsintyg med släktutredning, säger Ulf Lernéus, förbundsdirektör på Sveriges begravningsbyråers förbund.
Många anhöriga anlitar en begravningsbyrå för att få hjälp att släcka konton. Begravningsbyråerna tar ofta hjälp av företaget Cynk, som specialiserat sig på att hantera konton i sociala medier som tillhör personer som har gått bort. Antalet ärenden som Cynk hanterar har ökat stort: från i genomsnitt 15 i veckan 2020, till i genomsnitt 45 i veckan under 2025.
– Det har hänt mycket. Folk som hjälper till att begrava sin pappa har ett mycket större digitalt intresse i dag. Det blir högprioriterat, säger Niklas Forsenberg, vd och grundare av Cynk.
I vissa fall går det smidigt och snabbt att stänga ett konto. I andra fall tar det längre tid och är mer komplicerat, förklarar Forsenberg.
Det finns flera saker man kan göra när man fortfarande lever för att underlätta för sina anhöriga.
Det första är att göra en förteckning över sina sociala medier-konton, gärna tillsammans med lösenord. Förteckningen kan bifogas till ett testamente, eller läggas in i Vita arkivet eller Livsarkivet. Ett problem är dock att lösenord ändras, och snabbt blir inaktuella, säger Ulf Lernéus på Sveriges begravningsbyråers förbund.
– Att upprätthålla det är inte helt enkelt. Därför föreslår vi oftast att man även ska skriva vem som ska ta över kontot.
I dag kan man själv ange en närstående som så kallad efterlevande kontaktperson på Facebook. Kontaktpersonen blir ansvarig för minnesidan om man skulle gå bort, och kan göra enklare åtgärder, som att nåla fast inlägg och byta bild.
Om man vill ha en minnessida rekommenderar Sveriges begravningsbyråers förbund att man väljer en efterlevande kontaktperson när man fortfarande lever.
– Annars blir det ett minneskonto som ingen styr. Det är ingen som äger kontot, säger Ulf Lernéus.
Det går även att registrera i förväg om man i stället vill att profilen ska tas bort, så fort Facebook får information om dödsfallet.
Det är vanligt att Facebookprofiler som inte släckts ner efter dödsfall används som en del av sorgeprocessen. I dag skriver många grattishälsningar till anhöriga i sociala medier, även efter att de gått bort, säger Ulf Lernéus.
– Jag kan tycka att det är lite fint, att man kommer ihåg en person fast den är borta. Är det någon gång vi kommer ihåg en avliden person så är det ju på födelsedagen. Det är en kulturell förändring som har skett.
Innan man gör om en profil till en minnessida bör man dock tänka till ett varv extra, tipsar Niklas Forsenberg. Minnessidor på Facebook är nämligen svåra att ta bort om man ändrar sig senare.
– Facebook hävdar att minnessidorna är deras konton, och vill inte ta bort dem. Så mitt tips är att låta sidan vara tills du verkligen vet vad du vill göra med den, säger han.
Det är i dag vanligare att välja att ta bort kontot efter en nära anhörigs bortgång, än att omvandla den till en minnessida.
– Den stora trenden är att folk är mycket mer medvetna om att sociala medier är bra att ha, men man vill inte ha kvar dem när man har gått bort, säger Niklas Forsenberg.
