Över 93 000 personer har anmält sig till att skriva högskoleprovet den här våren, på någon av de omkring 120 orterna där provet skrivs. Det är det högsta antalet på över 30 år, men Mattias Wickberg är lugn.
– Vi gör tekniska och statistiska analyser där vi följer upp provdeltagarnas resultat och vi har inte några indikationer på att det förekommer fusk i någon större skala, säger han till TT.
För att förebygga fusk kommer UHR, som arrangerar högskoleprovet, att ha in- och utpasseringskontroller med metalldetektorer vid några av lokalerna. Vilka går man inte ut med i förhand.
Anmärkningar på provskrivare är vanliga under dagen, men oftast handlar det om förmodat slarv och mobiltelefoner som inte har stängts av. Men några, en handfull varje säsong, grips ”in flagrante” – på bar gärning – med misstänkt fusk.
Vissa försöker runda kontrollerna med smarta manicker.
– Nu senast var det exempelvis en som hade glasögon med hörlurar som går in i skallbenet i stället för in i örat. Det är sådant som uppmärksamma provledare upptäcker under provdagen, säger Mattias Wickberg.
Andra tar till en mer manuell, troligtvis dyrare metod. De anlitar skarpa ”spökskrivare” som med en annan persons legitimation skriver provet åt dem.
– Det är svårt att komma åt, helt enkelt. Men även här är det uppmärksamma provledare som gör ett bra jobb.
2016 blev fusk straffbart med böter eller i värsta fall fängelse i ett halvår. Sedan dess måste provskrivare försäkra ”på heder och samvete” att de inte fuskar.
– Men ingen av dem som har åkt fast för osann försäkran har hamnat i fängelse.
