En halv miljon kronor. Så mycket kan ungdomar gå miste om av att göra värnplikten. Det kommer man fram till i en rapport av Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, gjord på uppdrag av regeringen. Summan baseras på hur ens framtida inkomster och pension påverkas av att inträdet på arbetsmarknaden skjuts upp ett år.
– Det är en teoretisk beräkning och den ska tas med en nypa salt. Men det ger en fingervisning om kostnaden för att få karriären uppskjuten, säger rapportförfattaren Peter Bäckström.
I rapporten har man också beräknat den totala ersättningen för värnpliktiga till omkring 217 000 kronor efter skatt. Där ingår bland annat dagersättningen på 146 kronor om dagen, en utbildningspremie och värdet av förmåner som kost, logi och kläder.
För att fullt ut kompensera de värnpliktiga för det uppskjutna inkomståret skulle dagersättningen behöva fördubblas till 288 kronor, enligt rapporten.
Men när regeringen under hösten beslutade att höja dagersättningen till årsskiftet landade den nya bara på 200 kronor. Det motsvarar i princip en justering för inflationen sedan 2017, då den senast höjdes.
Det här har väckt kritik bland landets värnpliktiga.
– Ersättningen säger något om hur man värderar landets värnpliktiga. Man ska inte gå back på att försvara sitt land, säger Alice Westlund, ordförande för Pliktrådet, som företräder Sveriges totalförsvarspliktiga.
Alice Westlund gjorde själv värnplikten i fjol och menar att det var svårt att få pengarna att räcka.
– De värnpliktiga har inte samma utgifter som jämnåriga, men det är ändå svårt att få pengarna att räcka under permission och att kunna spara något under året, säger hon.
Hon tror också att de låga ersättningsnivåerna kan påverka försvarsviljan bland ungdomarna.
Kan man inte se det som att värnplikten ger andra värden än pengar?
– Absolut, det är klart att man gör det för ett högre syfte och inte för att tjäna pengar. Men det är inte ett skäl till att man ska halka efter sina jämnåriga ekonomiskt. Särskilt inte eftersom man ju inte kan motsätta sig när man blir inkallad av staten.
Enligt Peter Bäckström vill många tro att värnplikten ger ungdomarna färdigheter som sedan ska komma att värderas högt och leda till högre inkomster under arbetslivet.
– Men detta bygger mest på förhoppningar. När man har studerat det här finns det inga indikationer på att värnplikten skulle leda till högre lön, snarare tvärtom. De ungdomar som gör värnplikten i dag är dessutom en välselekterad grupp och de förlorar antagligen relativt mycket på att få karriären uppskjuten ett år, säger han.
Men hur stor de värnpliktigas ersättning ska vara menar han att man inte kan räkna ut matematiskt, utan det är en politisk fråga.
– Syftet med ersättningsmodellerna har väl aldrig varit att fullt ut kompensera för inkomstbortfallet. Ersättningen är en fråga om hur vi ska finansiera försvaret. Antingen ser man det som att de här ungdomarna ska stå för den kostnaden eller så ser man det som att hela samhället ska göra det.
DN har sökt försvarsminister Pål Jonson (M) för en kommentar.
Läs mer: Ny elitstyrka skapas
