Uppskattningen om hur mycket Meta, som äger Facebook, Instagram och Whatsapp, kommer från interna dokument som Reuters har tagit del av. Där beräknades att 2024 kom 10,1 procent av de sammanlagda intäkterna från annonser som marknadsför investeringsbedrägerier, e-handelsbluffar, olaglig försäljning av läkemedel och olagligt spel om pengar.
En vanlig dag visar Metas plattformar 15 miljarder bedrägeriannonser klassade som ”högrisk” för sina medlemmar. Denna kategori, som bedöms vara mer uppbenbara bedrägerier, beräknades dra in 7 miljarder dollar åt företaget, enligt en uppskattning från december 2024.
Dokumenten ger också en bild av hur Meta hanterar misstänkta bedrägeriannonser bakom kulisserna. Annonser tas bara bort om de med 95 procents säkerhet bedöms vara en del av ett bedrägeri. Andra, som ändå bedöms vara sannolika bedrägerier, leder istället till att annonsören får betala ett högre pris för att annonsen ska visas. Syftet uppges vara vara att avskräcka dem från att fortsätta annonsera.
En talesperson för Meta säger till Reuters att siffrorna över företagets intäkter från bedrägerier var beräkningar och att den verkliga andelen visade sig vara lägre, men utan att uppge någon siffra. Av dokumenten framgår också att Meta strävar efter att minska andelen av sina intäkter som kommer från olaglig reklam.
I Sverige har bedrägeriannonser med kända personer varit vanliga i flera år. 2023 gick ett 20-tal kända svenskar som alla har utnyttjas i bedrägeriannonser ut på DN debatt och krävde bättring från Meta.
”Det är svårt att tro att ni inte är medvetna om problemet, så frågan varför ni inte gör något åt det kvarstår”, skrev bland andra Rickard Söderberg, Carola Häggkvist och Kristin Kaspersen och fortsatte:
”Möjligen finns det en enkel förklaring: Ni bortser gladeligen från anmälningar av falska konton och fortsätter sprida enorma mängder fejkad reklam för att det genererar pengar till er. Enorma pengar.”
Av de dokument som Reuters har sett framgår också hur Meta resonerar om riskerna med att ha en så stor andel bluffannonser på sina plattformar. Företaget räknar med att få betala runt en miljard dollar i böter eller straffavgifter. Men pengarna som Meta tjänar på bedrägerierna bedöms vara betydligt mer än ”kostnaden för några regulatoriska förlikningar för bluffannonser”. Talespersonen för Meta förnekade att företaget bara skulle agera om det tvingades att göra det.
Metas plattformar är inte de enda som används av kriminella för sina annonser. Bland annat har sådana synts på Googleägda Youtube. På senare tid ofta har de ofta varit så kallade deepfakes, AI-genererade filmer där det ser ut som att en känd person pratar och lockar med ett sätt att tjäna snabba pengar.
Men, slår Meta fast i ett internt dokument från april i år: ”Det är enklare att marknadsföra bedrägerier på Metas plattformar än på Google.”















