En opinionsundersökning tidigare i våras ledde till allmän munterhet i Bryssels EU-korridorer: 46 procent av kanadensarna uppgav att de vill att Kanada ansöker om medlemskap – i EU.
– Vi är hedrade, sade EU-kommissionens talesperson Paula Pinho.
Nu är det visserligen otänkbart att Kanada skulle gå med i unionen, av uppenbara geografiska skäl. Men att frågan alls ställs vittnar om att Kanada blickar mot Europa när relationen till USA vittrar sönder.
USA:s handelskrig mot sin nordliga granne kallas ”den största krisen i vår livstid” av Kanadas premiärminister Mark Carney.
President Donald Trump har dessutom vid upprepade tillfällen pratat om att göra Kanada till USA:s 51 delstat – en plan som endast 10 procent av kanadensarna uppskattar.
Mark Carney, eurofil och fram tills nyligen även EU-medborgare med irländskt pass, efterträdde Justin Trudeau i mars i år. Första utlandsresan gick inte som brukligt till USA, utan till Frankrike och Storbritannien. Kanada måste stärka banden till ”pålitliga allierade” i Europa, konstaterade han då.
Och medan USA aviserat höga tullar mot övriga världen, har EU och Kanada slopat nästan alla tullar mot varandra.
Det var 2016 som USA och Kanada valde olika vägar i sin handelsrelation till EU.
Det året valdes Trump till USA:s president och stoppade det frihandelsavtal som EU och USA förhandlade om, TTIP, i frysboxen. Avtalet har aldrig tinats upp igen.
Samma år blev motsvarande frihandelsavtal mellan EU och Kanada, Ceta, färdigt efter många års förhandling.
– När Ceta kom till var det ett av de mest långtgående handelsavtalen som EU hade förhandlat fram. Det är ett avtal av det slag som EU vill ha, som också inkluderar kapitel om hållbarhet och som för regelutvecklingen framåt.
Det säger Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium. Han var Sveriges EU-ambassadör i Bryssel när Ceta kom på plats.
Effekten av Ceta har blivit stor: mellan 2016 och 2023 mer än fördubblades Sveriges export till Kanada. För hela EU ökade exporten med 64 procent under samma period.
Ändå har inte alla delar av avtalet börjat gälla. De bitar som inte strikt gäller tullar har nämligen varit politiskt kontroversiella på flera håll i EU. Alla EU-länders nationella parlament, ibland också regionala parlament, måste också ratificera de delarna, något som fortfarande inte skett.
Handeln mellan EU och Kanada kan fortsätta öka om de amerikanska tullarna består, tror Anders Ahnlid.
Han poängterar samtidigt att ingen vet ännu hur den amerikanska tullpolitiken blir långsiktigt.
Men oavsett det närmar sig EU och Kanada varandra. EU vill nämligen stärka banden till pålitliga länder som värnar internationella regler och här är Kanada ett nyckelland, säger Ahnlid.
– Man kan samarbeta i WTO (Världshandelsorganisationen) för att upprätthålla en koalition av länder som vill bevara handeln och den regelbaserade världsordningen.
Medan USA går in i en protektionistisk era fortsätter EU med sin frihandelsagenda med full fart framåt. Nyligen färdigställdes ett frihandelsavtal med Mercosur, alltså Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, som EU-länderna väntas fatta beslut om i år.
Det är ett avtal av samma långtgående slag som Ceta. Den ekonomiska potentialen är stor. Men avtalet väcker också oro på sina håll. I exempelvis Frankrike och Polen är man bekymrade över att handeln kan drabba det egna jordbruket.
Om Mercosuravtalet får grönt ljus i EU blir situationen smått absurd. Då är det EU – men inte USA – som handlar tullfritt med flera av de största ekonomierna i Nord- och Sydamerika.
Läs även:
Så fungerar handelsavtalet Ceta
