Det har kallats för den största förmögenhetsöverföringen i USA:s historia. Det tusensidiga budgetdokumentet som godkändes i det amerikanska representanthuset i slutet av maj och som nu tröskas i senaten innehåller allt från slopade skatteavdrag för elbilar till ökade anslag för militären och gränskontroller.
Men de flesta amerikaner kommer framför allt märka effekterna av budgetminskningar för några av USA:s största socialförsäkringsprogram och att tidigare tillfälliga skattesänkningar förlängs enligt en analys från Wharton Business School, den handelshögskola där president Donald Trump själv studerat.
De största positiva effekterna syns bland de amerikaner som tjänar allra mest, åtminstone på kort sikt. För den 0,1 procent av befolkningen som tjänar över 4,3 miljoner dollar om året, innebär budgetförslaget exempelvis att medianinkomsten ökar med 2,8 procent nästa år.
För en storbolags-vd som tjänar 27,8 miljoner dollar eller 267 miljoner kronor om året innebär det en inkomstökning på ungefär 7,7 miljoner kronor. En stor del av ökningen för toppskiktet beror på att bolagsvinsterna bedöms öka tack vare skattelättnader för företag. Men bland de absolut rikaste räknar Whartons ekonomer med att effekterna blir betydligt mindre på lite längre sikt eftersom ändringarna i nuläget är tillfälliga.
Detsamma gäller inte för låginkomsttagarna, som istället får lägre inkomster på både kort och lång sikt. Det beror på att deras skattesänkningar inte är tillräckligt stora för att kompensera för neddragningar i statliga program som socialförsäkringssystemet Medicaid och SNAP, som stöttar fattiga amerikaner med matkuponger.
Störst blir effekterna bland de med allra lägst inkomster, under 163 400 kronor per år, vars medianinkomst bedöms sjunka med 5,7 procent nästa år och 7,2 procent 2030.
Men det är inte bara mellan hög- och medelinkomsttagare som det sker en enorm förmögenhetsförflyttning. Wharton har också analyserat hur budgetförslaget slår mot olika åldersgrupper, inklusive personer som ännu inte är födda.
Störst inkomstökningar går till landets rikaste femtedel även i detta fall, men effekterna blir mindre för personer som ännu inte är födda men kommer att tillhöra den inkomstgruppen i framtiden.
Bland låginkomsttagarna är de negativa inkomsteffekterna allra störst bland de äldre, som påverkas av tuffare krav för en del socialförsäkringssystem.
Totalt sett spår ekonomerna att alla framtida amerikaner utom de två femtedelar som tjänar bäst kommer att få lägre bruttoinkomster under sina livstider.
”Dessa förluster för låginkomsttagarna drivs framför allt av ett reducerat socialt skyddsnät och stigande federal skuld, medan generösa skattesänkningar förklarar vinsterna för hushåll med höga inkomster”, skriver Whartons ekonomer i en analys.
