Vad innebär förslagen?
De nuvarande reglerna säger att hushåll som lånar till mer än 70 procent av en bostads värde måste amortera 2 procent per år på lånet. Om lånet är mellan 50 och 70 procent är kravet 1 procent. Hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst måste också amortera ytterligare procent av bolånet, det skärpta amorteringskravet.
Det nuvarande bolånetaket innebär också att man som mest får ta ett bolån på 85 procent av bostadens värde.
Nu föreslår regeringen att amorteringskraven kopplade till hur stort lånet är blir kvar. Men det skärpta amorteringskravet kopplat till årsinkomsten slopas. Till det läggs att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent.
Vilka påverkas av de ändrade reglerna?
De som ska köpa bostad och de som omfattas av det så kallade skärpta amorteringskravet. De nya reglerna kan underlätta vid första bostadsköpet, eftersom det finns möjlighet att låna mer. Med de nuvarande reglerna har förstagångsköpare ibland använt blancolån som hjälp vid köp. Det är lån utan säkerhet med högre ränta och högre boendekostnader som följd. Med de nya reglerna kan behovet att blancolån minska, hoppas regeringen.
De som omfattas av det skärpta amorteringskravet – hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst – slipper den amorteringen.
För ett singelhushåll som i dag omfattas av det skärpta amorteringskravet minskar den totala lånebetalningen med drygt 1 400 kronor, enligt regeringens beräkning. För en barnfamilj i ett småhus med liknade förutsättningar blir minskningen drygt 3 500 kronor för lånebetalningen.
Vad betyder de nya reglerna för bostadsmarknaden?
De kommer förmodligen driva upp priserna på kort sikt och öka utbudet, enligt regeringens bedömning. Att priserna tros öka har att göra med att de nya reglerna kan leda till att fler har råd att köpa bostäder vilket kan pressa upp priserna.
Finns det risker med förslagen?
Ett högre bolånetak innebär att den egna insatsen vid ett nyköp blir mindre. Om bostadspriserna skulle backa och man behöver sälja kan man tvingas göra det med förlust.
När kan de nya reglerna införas?
Nu ska förslagen ut på remiss i fyra månader. Sedan ska regeringen ta fram ett förslag som lagrådet ska granska och därefter en proposition. Regeringen räknar med att de nya lagarna träder i kraft den 1 april 2026.
Blir allt frid och fröjd på bostadsmarknaden nu?
Verkligen inte. De nya reglerna löser inte det stora problemet. Att bostadspriserna, i framför allt storstäderna, är skyhöga. Även om de nya reglerna kan underlätta något är det fortfarande tuffa priser som möter unga som vill köpa en egen bostad. Medelpriset för en bostadsrätt i Storstockholm låg exempelvis i maj på 67 917 per kvadratmeter, enligt Mäklarstatistik.
