Vad händer – blir det en ny krisvinter nu?
De senaste dagarna har präglats av höga pristoppar i södra Sverige samtidigt som norra Sverige har haft stabila och låga priser. Det hör till det vanliga att det är dyrare i söder än i norr, men så här stora skillnader är ovanligt. Stundtals har spotpriserna i SE3 och SE4 varit i nivå med krisvintern 2022, runt 8 kronor per kilowattimme enstaka timmar på torsdagen, medan SE1 och SE2 har haft priser runt 10–20 öre.
Det är många aspekter som påverkar priset. Analytiker har pekat på allt från fallande temperaturer och isläggning på älvarna i norr till stillastående kärnkraftsreaktorer och dåligt med sol och vind i Tyskland.
Det finns också experter som pekar på att den nya beräkningsmodellen för överföringskapacitet i elnätet (se faktaruta) spelar in och förstärker mönstren som andra faktorer skapar, något som Svenska Kraftnät tillbakavisar i en intervju med Dagens Industri.
Men Krisvintern 2022 hade en annan faktor som hade betydande påverkan i hela Europa: Rysslands begränsningar av gasexport, som pressade upp gaspriserna i stora delar av Europa. Kriget pågår i och för sig fortfarande, men europeiska energiaktörer har hittat andra handelsvägar och alternativ som gör att beroendet av Ryssland inte är lika stort.
Ingenting pekar på att det skulle bli en likadan vinter enligt flera experter som DN har frågat. Redan på fredagen faller priserna i söder tillbaka till ungefär hälften av torsdagens priser.
Hur påverkar det här min kostnad?
Den som påverkas absolut mest av enstaka, kortvariga pristoppar som de vi har sett senaste dagarna är den som har ett timprisavtal. Då betalar man det faktiska spotpriset som anges på elbörsen för den aktuella timmen då elen används – plus påslag, energiskatt, nätavgifter och moms som för alla andra.
En stockholmare med timpris som behöver laga mat på spisen mellan klockan 17 och 18 på torsdagseftermiddagen får betala 20 kronor för en timmes matlagning, med energiskatt och moms inräknat (grovt räknat utifrån en spisplatta med en effekt på 2 000 watt).
Tidigare har det varit en nästan försvinnande liten del av svenska hushåll som har haft timprisavtal, men efter energikrisen fick fler upp ögonen för möjligheten att tajma elpriserna. Enligt Energimyndighetens senaste uppgifter, från oktober, är drygt 13 procent av alla elavtal i landet timprisavtal.
Majoriteten av alla elkunder i Sverige, 57 procent, har avtal om rörligt pris. Här baseras kostnaden per förbrukad kilowattimme på snittpriset för alla timmar den gångna månaden, vilket gör att toppar och dalar jämnas ut. Månadssnittet för SE3 är till exempel så här långt i december ungefär 1 krona, trots att enstaka timmar har varit uppe över 8 kronor.
Ett hushåll med rörligt pris behöver inte bry sig om när under dygnet eller månaden elen används.
Vad kan man göra för att minska sina kostnader?
Timpriskunder har störst möjlighet att påverka sin elräkning. Den som anstränger sig riktigt mycket kan få ner notan ordentligt genom att styra så mycket som möjligt av sin förbrukning till tider på dygnet då andra inte förbrukar så mycket el. Främst på natten.
För hushåll med rörligt- eller fastprisavtal handlar det mer om att minska förbrukningen. Den som har råd kan göra stora besparingar i sin uppvärmningskostnad genom att till exempel se över fönster, tilläggsisolera eller rentav byta uppvärmningssystem.
Om det inte är aktuellt med några större investeringar kan små förändringar i vardagen också bidra. Till exempel att ta kortare duschar, inte ha gardiner och möbler framför elementen, sänka temperaturen om det går eller stänga av eventuell golvvärme.
Så funkar elavtalen
● Timpris. Här följer priset per kilowattimme elbörsens priser timme för timme. Fördelen är att man kan undvika pristoppar genom att styra sin förbrukning till tider då elen är billig. Nackdelen är att allt inte alltid går att styra om.
● Rörligt månadspris. Priset per kilowattimme bygger på ett genomsnitt av spotpriserna på elbörsen hela den gångna månaden. Snittpriset viktas sedan mot elanvändningen i ditt elområde. Kostnaden påverkas av toppar och dalar i prisutvecklingen, men det spelar inte lika stor roll när på dygnet du använder elen.
● Fastpris. Du betalar en fast summa per kilowattimme enligt överenskommelse med ditt elhandelsbolag. Ofta med en bindningstid på mellan ett och tre år.
● Mixprisavtal. Här har en del av förbrukningen en fast kostnad och en del har en rörlig kostnad. Ungefär som när man binder räntan på en del av sitt bostadslån.
Flödesbaserad kapacitetsberäkning
Den 29 oktober infördes en ny så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod för elöverföring i Norden.
Den flödesbaserade metoden har ett annat sätt att beräkna möjligheten till elöverföring genom stamnätet och ska leda till att mer el kan skickas i det svenska nätet och till andra länder utan att det går ut över driftsäkerheten.
Modellen var starkt kritiserad inför införandet eftersom testkörningar visat att den ökade överföringskapaciteten kom på bekostnad av något högre svenska priser.
Efter införandet menar flera experter att priserna är högre än vad de hade varit med den gamla modellen, och att den har förstärkt prisskillnaderna mellan elområden. Svenska Kraftnät menar att det inte stämmer.
Läs även:
Bagaren fick stänga av ugnarna när elpriset rusade
Anderssons krav på Busch: Ta fram nytt elprisstöd
