Priset på Nordsjöoljan Brent stiger måttligt efter att USA bombade flera kärnenergianläggningar i Iran under helgen. Sedan Israel lanserade sin första attack mot landet i mitten av juni har oljan stigit omkring 9 procent, men med ett pris kring 77 dollar per fat är det svarta guldet fortfarande en bit ifrån årets toppnivåer.
Att rörelserna inte blivit större beror på att oljeutbudet faktiskt inte har påverkats i praktiken ännu.
– Det mesta av oljan som gått kommit ut på marknaden innan den här konflikten bröt ut, den gör det fortfarande. Så prisökningen vi har sett är ju mer eller mindre bara på grund av att marknaden är orolig för att något ska ske och att man därför är villig att betala en riskpremie, säger Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea.
I helgen röstade Irans parlament för att stänga Hormuzsundet. Än så länge rör sig fartygen fortfarande genom sundet, även om rederiorganisationen Bimco noterade en liten nedgång i trafiken redan förra veckan. Exempelvis uppgav den danska fraktjätten Maersk på söndagen att man inte lagt om sina rutter genom Persiska viken.
Det är långt ifrån första gången Iran hotar med att stänga sundet, som blev föremål för upprepade attacker på 1980-talet.
– Sedan dess har det varit ett antal hot från Irans sida att stänga sundet men inget sådant har skett, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, som påpekar att sundet också är en viktig kanal för Irans egen förmåga att sälja olja till exempelvis Kina vilket skulle tala för att regimen nöjer sig med retoriska hot.
Han tror att en blockad skulle kunna få oljepriset att stiga över 100 dollar per fat. Men skulle konflikten i stället trappas ned ligger ett rimligt oljepris snarare runt 60-65 dollar, baserat på balansen i den globala efterfrågan och det globala utbudet.
Även Henrik von Sydow ser ett scenario som skulle vara positivt både för oljepriset och för börsen.
– Det skulle bygga på att Iran hittar en nödutgång med ett återhållsamt, kontrollerat och symboliskt svar på detta som skulle öppna dörren för en förhandlingslösning.
Iran skulle exempelvis kunna nöja sig med att attackera amerikanska militärbaser utan personal på plats, i likhet med hur landet svarade på att generalen Qasem Soleimani dödades i en amerikansk drönarattack 2020.
Men mellan det mest optimistiska scenariot och det mest pessimistiska finns en uppsjö av tänkbara sätt för konflikten att få mer långtgående konsekvenser för energipriserna.
Ett sådant är attacker mot infrastruktur i regionen. Hösten 2019 tog oljepriset fart efter att Iran-stödda huthirebeller använt drönare för att skada produktionsanläggningar i östra Saudiarabien, vilket tillfälligt halverade landets oljeproduktion.
Sådana attacker kan ske av misstag, och skulle kunna få mer långtgående konsekvenser än en stängning av Hormuzsundet om de blir omfattande.
– Det kan ta tid att reparera, så skadorna blir mer långvariga och den kan bidra till att oljepriset blir högre under en längre period än vid en blockad, säger Thina Saltvedt.
Den stora frågan är hur rationell den iranska regimen är, och hur mycket av sina egna oljeintäkter den är redo att offra.
– Iran är en trängd statsmakt. Irans regim behöver återställa sitt rykte, inte minst i förhållande till sin egen befolkning men också mot omvärlden. De har inte kontroll över sitt luftrum, deras militära svar ser ut att vara begränsat. Det kan öka incitamenten att använda ekonomiska svar och hålla oljan som gisslan, säger Henrik von Sydow.
Läs mer:
Experter: Iran har inte råd att tappa ansiktet
Netanyahu: Nära att nå våra mål i Iran
