Så preppar du för katten: ”Lämnar inte en familjemedlem i krig”

Katter, hundar, hästar, papegojor, kaniner och ormar – vad händer med dem om det blir krig?

– Djurskyddslagen gäller oavsett om det är fred, kris eller i allra värsta fall krig, säger Anneli Wahlgren, bosatt på Gotland och instruktör i krisberedskap för häst, hund och katt.

Historiskt har den frivilliga försvarsorganisationen Svenska blå stjärnans arbete främst handlat om beredskap kopplat till djur inom lantbruket. Numera är uppdraget bredare.

Med finansiering från Myndigheten för civilt försvar utbildas sedan i höstas personer som ska informera om hur vi som husdjurägare kan förbereda oss för kriser.

Anneli Wahlgren föreläser inom föreningslivet.

– Erfarenheter från Ukraina och tidigare väderkatastrofer, till exempel orkanen Katrina i USA, har lett till att man i Sverige har börjat fundera mer på djuren vi har hemma, säger hon.

Efter Rysslands invasion tog många ukrainare med sig sina hundar och katter på flykt. När ett team från DN under våren 2022 besökte färjeterminalen i Nynäshamn, och en tillfällig veterinärmottagning, vilade pappilonen Fenji innanför jackan på sin matte Elena. Hon och hunden hade precis lyckats lämnat ett sönderbombat och belägrat Mariupol.

– En del av dem som flydde tog inte med sig något annat än husdjuret. Det säger ganska mycket om vad våra djur betyder för oss, säger Anneli Wahlgren.

Svenska blå stjärnan har checklistor för katter, hundar, fåglar, reptiler, gnagare, kanin och hästar. Där lyfts bland annat behoven av vatten, foder och eventuella mediciner.

– Det är bra att sätta ihop en beredskapslåda, säger hon.

Camilla Zerpe Karlsson och Diana Chronéer sitter i styrelsen för Kattakuten i Norrbotten. Föreningen har stödhem för utsatta katter som behöver nya, permanenta hem. För några år sedan mötte de människor som kom till Norrbotten från Ukraina – och som hade katter.

– Jag minns att vi pratade mycket om det här med karantän och sprutor mot rabies, säger Diana Chronéer.

Kunde ni hjälpa dem?

– Vi kunde stötta dem med foder.

Camilla Zerpe Karlsson beskriver hur hon och hennes make nyligen började prata om beredskapen i det egna hushållet, utifrån den ökade oron i omvärlden.

– Den första tanken i huvudet var: katterna! Vad behöver de i ett lager av mat och annat? Först efteråt började jag fundera på det här med konserver till oss själva, säger hon.

Anneli Wahlgren uppmanar husdjursägare att fundera på logistik och transporter utifrån olika scenarion – och ta reda på vad som gäller i den egna kommunen. Det ser olika ut i landet. Katrineholm är exempel på en kommun som satsar på särskilda trygghetspunkter där djur är tillåtna, såvida de är registrerade hos Jordbruksverket.

– Många tror att det räcker med chippet från veterinären, men registreringen måste göras separat, säger hon.

Det kan vara klokt att under lugna former avdramatisera transportburen. Den kan till exempel placeras i anslutning till platsen för mat, godis eller leksaker som djuret gillar.

– Det är svårt att evakuera om djuret upplever buren som väldigt obehaglig, säger Anneli Wahlgren.

Samtidigt är djuren portade från allmänna skyddsrum. Därför behöver djurägare fundera på alternativa skyddsplatser, till exempel källare. De reglerna har de senaste åren fått kritik i diskussioner om totalförsvaret, vilket bland andra SVT Nyheter har rapporterat. Camilla Zerpe Karlsson i Luleå hoppas att det framöver inrättas särskilda skyddsrum.

– Det är en jätteviktig fråga var man ska ta vägen, säger hon.

Vissa kanske tycker att det är konstigt att fokusera på katter om det blir krig. Hur resonerar ni kring det?

– Man lämnar inte en familjemedlem, säger Camilla Zerpe Karlsson.