Svensk export till USA har påverkats märkbart efter de nuvarande tullarna som infördes i april förra året. Under perioden april–november var den 16 procent lägre än samma period 2024. Därtill har den svenska kronan stärkts kraftigt mot den amerikanska dollarn vilket gör läget ännu mer ansträngt för de exporterande företagen.
Ändå summerar Stefan Karlsson, chefsekonom på Exportkreditnämnden, det som att det har gått ”ganska bra” för de svenska företagen.
– Det var många som befarade att det skulle slå betydligt hårdare. I synnerhet med tanke på att ungefär 20 procent av exporten till USA var fordon om man tittar på 2024, och de belades med ännu högre avgifter än de här generella på 15 procent, säger han.
Men frågan är hur företagen står sig om de nya så kallade Grönlandstullarna blir verklighet och läggs ovanpå de redan befintliga. Det kan bli tuffare tror Stefan Karlsson.
– Om de realiseras så kommer marginalkonsekvensen för våra exportörer att bli kännbar.
Hur kommer vanligt folk märka detta?
– I det korta perspektivet inte så mycket. Men en obekant faktor i hur det här utvecklas är hur EU tänker svara. Om det blir mottullar så kommer det att påverka priserna på produkterna som kommer hit, säger Stefan Karlsson.
Dels det uppenbara med tullarna som läggs på svenska varor till USA. Men också indirekta effekter av att andra stora exportländer för Sverige tullbeläggs av USA. Till exempel Tyskland vars bilindustri har många svenska underleverantörer.
– Vi exporterar jättemycket till Tyskland, som i sin tur exporterar till USA och det kan påverkas. Det blir kedjereaktioner. Vi är liksom inte isolerade, säger Stefan Karlsson.
En livlina kan dock vara den amerikanska högsta domstolen som just nu prövar om Trumps befintliga tullar har införts på rätt laglig grund. Flera företag och andra aktörer har drivit frågan i andra instanser och fått rätt, men högsta domstolen har ännu inte kommit med sitt avgörande.
– Det kan komma vilken vecka som helst nu. Skulle det bli så blir det ett avbräck för Trump. Då får han försöka hitta en annan lagstiftning att hänga upp de här generella tullarna på. Om även de här tioprocentiga ”Grönlandstullarna” hänger på samma lagstiftning så kan det bromsa upp det här, säger Karlsson.
Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, kallar situationen för allvarlig och bekymmersam.
– Det sista vi behöver är en ökad osäkerhet i världen. Det är väldigt dåligt för säkerheten men också för den ekonomiska utvecklingen och handelsflöden. Det presidenten skapar genom detta är sämre global tillväxt och det är väldigt bekymmersamt, säger han.
Exporten av varor och tjänster utgör omkring 50 procent av svensk BNP, och efter Tyskland och Norge är USA Sveriges viktigaste exportland som mottagare av strax under tio procent av exporten. Varuexporten till USA utgjorde nästan 3 procent av Sveriges bnp 2024.
Är du orolig för svensk ekonomi?
– Både ja och nej. Det här är naturligtvis en risk att konjunkturåterhämtningen försenas ytterligare, säger Jan-Olof Jacke och fortsätter:
– Men på det stora hela står sig svenska företag och Sverige som land starkare än de allra, allra flesta. Man ska nog vara minst lika orolig för vad det kan göra med amerikansk ekonomi. Om hoten blir verklighet kommer det att fortsätta driva upp inflationen i USA.
EU har ännu inte kommit med något konkret svar på tullhotet. Men det har rapporterats om att både mottullar värda 1 000 miljarder kronor och den så kallade handelsbazookan finns som verktyg för att försöka lugna USA.
Hur det än blir menar Jan-Olof Jacke att det viktiga är att EU, Norge och Storbritannien svarar med enad röst.
– Det är viktigt att agera med lugn men också med kraft. Vi ska inte vara med och höja tonläget nu. Det finns ingen nytta i det. Däremot ska vi svara med tydlighet.
Initialt har dock olika länder dragit åt olika håll i frågan om hur tullhoten ska bemötas. Det behöver upphöra när väl en motåtgärd presenteras menar Jacke.
– Det är kanske naturligt att det är så nu till en början, men när EU fattar ett beslut så gäller det att alla står bakom det. Då kan man inte visa några sprickor i fasaden. Är vi inte eniga så är vi svaga, säger han.
Läs även:
Så fungerar Bryssels tyngsta vapen – bazookan
Volvo Cars vd om tullhotet: ”Väldigt allvarligt”
