– Jag måste säga att det är imponerande hur mycket som ändå har hänt sedan OS i Tokyo, säger Svenska ridsportförbundets generalsekreterare Johan Fyrberg.
– Att den oberoende hästvälfärdskommissionen har fått verka är ett tecken på att en förflyttning har skett när det gäller de här frågorna. Något som känns väldigt förhoppningsfullt.
Men under frågestunden – som följde efter presentationen i Lausanne – blev det tydligt att många ryttare och tränare, som fanns på plats utöver de nationella förbundens representanter, känner en viss oro.
Bland annat lyftes att all filmning – som blivit möjlig tack vare mobiltelefonerna – gör att ryttarna upplever det som om de är fiskar i glasskålar där allt de gör kan publiceras på sociala medier.
Frågor ställdes också om hur FEI, internationella ridsportförbundet, gör för att vara säkra på att de bilder och filmer som skickas till dem inte är manipulerade.
– Det är en berättigad fråga, inte minst med tanke på att AI gjort det ännu enklare att framställa falska bilder. Vad som cirkulerar på sociala medier kan inte vi reglera, men om vi startar ett ärende rörande en ryttare/tränare undersöker vi noga att bilderna inte är manipulerade, svarade FEI:s förbundsjurist Mikael Rentsch.
Under OS i Tokyo hamnade ridsporten – och hästarnas välmående – i centrum. I fälttävlan dog en häst under terrängritten, i hoppningen fick en häst fortsätta att hoppa trots att den vita hästen färgades röd av näsblod, och hästar som inte var mogna uppgiften kraschade in i hinder.
Lägg dessutom till att en ryttare upprepade gånger slog sin häst med spöet under ridmomentet i modern femkamp.
FEI insåg att något måste göras.
Beslutet blev att inrätta en oberoende hästvälfärdskommission under parollen ”Social License to Operate”, det vill säga hur acceptans kan skapas för att hästar används inom sport.
Med bakgrund av det senaste årets skandaler, bland annat tv-dokumentären som visade den brutala träningen som förekom i danska dressyrstjärnan Andreas Helgstrands stora försäljningsstall, har arbetet blivit än mer viktigt.
– Tittar man på de sex områden som kommissionen har lyft måste jag säga att de har gjort ett modigt jobb, säger Johan Fyrberg som tillsammans med förbundets chefsveterinär Peter Kallings är Sveriges representanter under det två dagar långa mötet i Lausanne.
Första området i rapporten rör vardagsträningen och utrustning.
– Från Sveriges sida jobbar vi bland annat på ett antal utrustningsdetaljer alltifrån sporrar, nosgrimma och kandar till spöanvändning, säger Johan Fyrberg.
– Det är viktiga områden, samtidigt måste de här utrustningsdetaljerna sättas in i en helhet. För det handlar sällan om bara en utrustningsdetalj utan om ridningen, hästen, formen, utbildningen och så vidare.
Det poängterades också flera gånger under måndagens genomgång av kommissionens arbete.
Även om dressyren klarade sig undan skandaler under OS har den disciplinen varit mest ifrågasatt det senaste halvåret. Bland annat har kraftig kritik riktats mot att man i de högsta internationella klasserna måste använda kandarbetsling.
Kandar består av två bett, ett smalt tränsbett och en stång med kindkedja som ger hävstångsverkan. Den här något skarpare betslingen används för att dressyrryttarna ska kunna använda finare hjälper.
Från svenska ridsportförbundets sida har ni drivit frågan om att kandar ska vara frivilligt. Har stödet för det förslaget ökat?
– Bland de nordiska länderna – delvis även bland de europeiska – finns en förståelse till varför vi vill ha en frivillighet. Samtidigt vill jag än en gång påpeka hur viktigt det är att sätta kandaret i ett sammanhang. Bara jobba med utrustningsdetaljer kommer inte att lösa allt.
I det andra området tas stressnivån hos hästarna upp, och vad man kan göra för att följa upp det.
– Det är ett stort fält för fortsatt forskning, något man trycker på i rapporten, säger Johan Fyrberg.
– Tredje området berör bland annat domare, veterinärer, stewards och så vidare. Där handlar det kanske inte så mycket om nya regler utan snarare att säkerhetsställa att de regler som finns följs.
Det fjärde området innehåller vad som kan kallas för mjukare värden ur ett hästvälfärdsperspektiv, till exempel möjligheter till uteritter, att hästarna ska ha en kompis och så vidare.
– Femte området tycker vi är väldigt spännande eftersom det handlar om vad det kan vara för bakomliggande drivkrafter som gör att vi får utmaningar med hästens välfärd. Har vi för bråttom med utbildning, hur stor inverkan har tid och pengar och så vidare.
Sista området rör medicinering, behandlingar och så vidare. Från Sveriges sida vill man till exempel förbjuda att hästar medicineras under tävlingsdagen, och att hästar som får antibiotika inte ska tillåtas tävla.
– En häst ska vara sund när den tävlar, säger generalsekreterare Fyrberg.
I rapporten från kommissionen lyfts 24 förslag till förändringar fram. Det rör allt från ökad forskning inom flera områden – bland annat hur hästarna påverkas av resor – till hur man ska gå till väga för att säkerställa hästarnas välfärd på hemmaplan.
– I tävlings- och träningssituationer har vi god kontroll, men i vardagssituationer måste vi hitta metoder som fungerar, säger Johan Fyrberg.
Kommissionens förslag är att man ska försöka skapa något som kan jämställas med Wada (den internationella antidopningsbyrån) för hästar.
I slutet av juni ska FEI presentera sina förslag till regeländringar, och på årsmötet i november kommer sedan beslut att tas.