Tullar kostar. De kostar i form av sämre ekonomi och förlorade jobb.
När George W Bush var USA:s president införde han 2002 tullar på stålimporten från EU. Syftet var att ge den amerikanska stålindustrin ett andrum på tre år för att klara av en omstrukturering av branschen.
När frihandelorganisationen WTO slog fast att tullar bröt mot regelverket drog Bush tillbaka dem. Men tullarna hade redan ställt till skada. En uppmärksammad analys av två amerikanska ekonomer kom fram till att USA hade förlorat nästan 200 000 jobb på dem.
Trots detta historiska exempel hotar Trump med drakoniska tullar när han svärs in som president i januari.
Det senaste utspelet var att han på sin första dag som president i januari ska införa 25 procent tull på all import från Mexiko och Kanada och ytterligare tio procentenheter på importen från Kina.
För Rikard Forslid, professor i ekonomi vid Stockholms universitet och expert på internationell handel, är beslutet obegripligt.
– Det kommer att kosta amerikanerna en hel del genom att importen blir dyrare. Man kan se det som en beskattning av inhemska konsumenter och delvis en beskattning av utländska producenter, säger han.
Så om han inför dessa tullar så skulle det framför allt slå mot amerikanska konsumenter?
– Ja, och amerikansk industri. De har ju en värdekedja som innefattar hela Nordamerika. Vissa saker görs i Mexiko, andra i Kanada och ytterligare andra i USA.
– Om man genom tullar tvingar företagen att flytta tillbaka till USA, så kommer det att öka företagens kostnader rätt mycket. Och de kommer att bli mindre konkurrenskraftiga på världsmarknaden.
USA:s fyra viktigaste handelspartners är i fallande ordning: Mexiko, Kanada, Kina och EU. Med andra ord hotar Trump med att allvarligt skada handeln med landets tre viktigaste partners (det är osäkert hur höga tullar han vill införa mot EU).
Det är det som får Forslid att tala om ”självskadebeteende” i synnerhet när det gäller tullarna mot Mexiko och Kanada, som USA har ett frihandelsavtal med.
– Det är som om EU skulle införa tullar mellan medlemsländerna – det vore enormt destruktivt, säger han.
– Jag undrar om han verkligen kommer att göra det, tillägger han.
Men professor Dag Blanck, föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, är övertygad om att Trump verkligen kommer att genomföra hotet.
– Ja, jag tror att han kommer att genomföra det.
Trots att det kommer att framför allt skada amerikansk ekonomi?
– Det tror inte han!
– Det här är en så viktig del av hans agenda, både ekonomiskt och politiskt. USA ska inte bli lurad av andra länder. Hela utgångspunkten för honom är att sätta USA främst, säger Blanck.
Trump tror inte heller på frihandel. Han ser det som ett nollsummespel – om en part vinner så förlorar en annan.
– Det kommer säkert att finnas protester, men Trump är nu så stark att han kan gå ut hårt på alla fronter. Han har bestämt sig och han har lojala ministrar och medarbetare, tillägger Blanck.
Kommerskollegium har nyligen publicerat en analys av vad ett tidigare tullförslag från Donald Trump skulle betyda. Det handlar då om tullar på 60 procent mot Kina och 10–20 procent mot resten av omvärlden.
För svensk del skulle exporten till USA minska med runt 16 procent. Hårdast skulle tullarna slå mot fordonsindustrin som svarar för nästan en tredjedel av den samlade exporten till USA.
Men för den samlade svenska utrikeshandeln kommer tullarna inte slå särskilt hårt.
– Det blir ganska små totala handelsminskningar. Importen minskar med något under 1 procent och exporten med runt 0,5 procent, säger Kommerskollegiums chefsekonom Patrick Tingvall.
Sveriges största handelspartners
USA finns bland de största mottagarna av svensk export. Så här var rangordningen, räknat i värdet av exporten, under 2023:
Tyskland, värde 215 miljarder kronor.
Norge, värde 196 miljarder kronor.
USA, värde 188,5 miljarder kronor.
Danmark värde 142,7 miljarder kronor.
Finland, värde 140,1 miljarder kronor.
Källa: Kommerskollegium
För Sveriges vidkommande betyder det att handeln inom EU:s inre marknad blir allt viktigare; den kommer att öka.
– Inte så förfärligt mycket, men med några procentenheter, spår Tingvall.
Och det är ingen tvekan hos Tingvall vilket land som kommer att drabbas hårdast.
– Det land för vilken export och import påverkas mest negativt är USA självt. USA:s totala export skulle minska med runt 14 procent och importen med ungefär 9 procent, säger han.
– För Kinas del så skulle det betyda en exportminskning på ungefär 6 procent och en importminskning på 3,5–4 procent, tillägger han.
Den amerikanska sektor som drabbas mest av tullarna är industrin.
– Det är stålindustrin, fordonsindustrin – alltså den klassiska industri som Trump avser att skydda med tullarna, säger Tingvall.
Rapporten utgår från att det inte kommer vedergällning, det vill säga att de drabbade länderna svarar med samma mynt. Därför menar Tingvall att effekterna i analysen ska ses som ett ”golv”.
– De verkliga effekterna blir sannolikt värre. Kina har noterat tullhotet och sagt att de är beredda att sätta hårt mot hårt, säger han.
Skulle ett regelrätt handelskrig utkämpas mellan USA och Kina kan det dock finnas en part som delvis gynnas – EU. Men då handlar det om att EU inte är i ”strålkastarljuset” som Tingvall uttrycker det; att EU inte dras in i förödande tullstrider.
– Håller man huvudet kallt och inte reagerar med allt för aggressiva handelspolitiska åtgärder, blir EU relativt Kina en intressantare handelspartner för USA – och även för Kina, menar han.
– Om dessa parter inte kan handla med varandra, så kan de i varje fall handla med EU, tillägger han.
