Rapporten om Muslimska brödraskapet från det franska inrikesdepartementet slog ner som en bomb häromveckan.
I den står att läsa hur den islamistiska organisationen infiltrerat moskéer, idrottsföreningar, skolor samt lokalpolitiken i Frankrike och andra europeiska länder.
Rapporten har fått kritik från en del forskare och debattörer, bland annat för att överdriva hotet. Men andra forskare som följt Muslimska brödraskapet menar att larmsignalen är fullt rimlig.
Även i EU har rapporten väckt oro, eftersom intresseorganisationer i Bryssel pekas ut som infiltrerade.
”Rörelsen har utvecklat ett nätverk av paneuropeiska institutioner som är etablerade i Belgien nära EU-institutionerna” står det i den franska rapporten.
Särskild uppmärksamhet riktas mot paraplyorganisationen CEM (Council of European Muslims), som beskrivs som den överordnade organisationen. Den har förgreningar i 28 europeiska länder; i Sverige är Islamiska förbundet medlem.
Organisationen uttalar sig inte radikalt eller extremt i offentligheten. Men dess interna dokument innehåller antisemitism och uppmaningar till muslimer att undvika skolor i offentlig sektor, hävdar den franska rapporten.
CEM:s ungdomsgren Femyso (Forum for European Muslim Youth and Student Organisations) pekas ut som en plantskola för barnen till Muslimska brödraskapets europeiska ledarskikt.
Göteborgs Unga Muslimer är medlem i Femyso.
Både CEM och Femyso förnekar alla kopplingar till Muslimska brödraskapet.
– Femyso är varken strukturellt eller ideologiskt knutet till någon annan organisation. Det är helt enkelt ungdomar som engagerar sig för Europa och som råkar vara muslimer, punkt slut, säger ordföranden Hania Chalal i en intervju med belgiska tv-kanalen RTF.
– Problemet är att när väl misstankar har väckts så kommer det alltid att finnas frågor, fortsätter hon.
Vad skulle Muslimska brödraskapet vilja uppnå i kontakt med EU? Enligt den belgiska islamologen Mohamed Fahmi (se sidotext) handlar det om att framställa sin version av islam som något som muslimer i stort vill ha.
– De vill att kritik mot islamistiska ståndpunkter ska ses som islamofobi. Och de vill få EU-finansiering för sina nationella projekt, fortsätter han.
Den franska regeringsrapporten slår fast att Femyso kunnat få legitimitet i EU-korridorerna genom att samarbeta med den antirasistiska paraplyorganisationen European Network Against Racism, Enar.
Enligt EU:s lobbyregister, som bygger på självrapportering, fick Femyso motsvarande 190 000 kronor från Enar 2023. Enar finansieras i sin tur till största delen av EU.
Samarbetet mellan Femyso och Enar gäller främst EU-kampanjer mot islamofobi.
– Självklart finns det islamofobi om man med det menar rasism mot muslimer, precis som det finns rasism mot svarta eller mot asiater. Men Muslimska brödraskapet kallar det islamofobi att vilja förbjuda slöja i offentlig sektor, säger Mohamed Fahmi.
Han syftar på lagar i länder som Frankrike där alla religiösa symboler, inklusive slöjor, är förbjudna i statliga skolor.
Sedan några veckor har den franska rapporten lett till en förnyad debatt i EU om vilka kontrollmekanismer som egentligen finns för organisationer som söker pengar.
Ett trettiotal EU-parlamentariker vill nu att EU tillsätter en egen utredning. En av undertecknarna är Charlie Weimers, EU-parlamentariker för Sverigedemokraterna.
Weimers varnade tidigt för att organisationer med koppling till Muslimska brödraskapet fick pengar ur EU-budgeten. En rapport från 2019 som han beställt pekar också ut Femyso och slår fast att ungdomsorganisationen fått motsvarande drygt tre miljoner kronor från EU mellan 2007 och 2019.
En uppföljande, ännu opublicerad studie som SD beställt, visar att flera hundra miljoner kronor ur EU-budgeten gått till projekt som rör islamofobi de senaste åren.
I dag måste organisationer som vill få EU-bidrag skriva under på unionens gemensamma värderingar, såsom demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Men det sker ingen ytterligare kontroll, något som nyligen fått skarp kritik av Europeiska revisionsrätten.
Charlie Weimers säger att han nu upplever starkt stöd i EU-parlamentet och bland EU-ländernas regeringar att skärpa kraven.
– I Europaparlamentet har det blivit politiskt korrekt att vara emot islamism, jag ser egentligen inga motkrafter. Genom att tala om entrism (politisk infiltration) etablerar fransmännen en ny pelare i analysen, som skapar en grund för en strukturerad debatt och åtgärder mot islamism i övriga Europa, säger han.
Det blir enklare för kommuner och regioner att stänga pengakranen om EU gör det, tror Weimers.
– Om EU signalerar att vi inte tolererar det här, blir det mer logiskt för en centerpartist eller socialdemokrat i region Stockholm eller Västra Götaland att också säga nej, än om bara Sverigedemokraterna lyfter problematiken.
Enligt islamologen Mohamed Fahmi har regeringarna i Frankrike, Tyskland och Österrike landat i ungefär samma slutsats, nämligen att Muslimska brödraskapet är ett hot mot samhället. I Österrike har organisationen förbjudits under landets terrorlagar och ett kunskapscentrum om islamism har inrättats.
Den franska rapporten har också gett ringar på vattnet i Sverige, där integrationsminister Mats Persson (L) tillsatt en expertgrupp som ska göra en egen utredning.
