Från storskaliga bedrägerier och gängens rekrytering av unga skyttar till narkotikaförsäljning och spridning av barnpornografi.
Nästan all brottslighet har i dag en digital komponent. Ändå har Polismyndigheten sämre verktyg att stoppa brott online än offline. Det konstaterade en statlig utredning i somras.
Därför föreslogs en ny lag som ska ge polisen, tullen och Säpo större möjligheter att agera. Myndigheterna ska få ta sig in i bland annat telefoner, servrar, databaser och lagringstjänster – utan att det räknas som dataintrång.
– På många sätt skulle det vara en game changer i brottsbekämpningen, säger Niclas Andersson, utredningschef på polisens nationella operativa avdelning.
Väl inne ska polisen ha mandat att blockera tillgång till hemsidor, byta ut lösenord och antingen kryptera eller radera innehåll.
Niclas Andersson ger ett exempel.
– I dag kan vi se en kille sprida nakenbilder på sin exflickvän i en molntjänst, men vi har ingen laglig möjlighet att radera det eller att genom kryptering göra materialet otillgängligt.
Han pekar också på brott som begås inom den organiserade brottsligheten, som bedrägerier som bedrivs på en närmast industriell skala från callcenter utomlands.
Polisen tror inte bara att lagstiftningen skulle stävja brottsligheten på nätet, om verktyget hade funnits på plats när gängvåldet skakade Sverige hade det gått att dra ner tempot i våldsvågen, enligt Niclas Andersson.
– Vi hade kunnat minska annonseringen av våldsuppdragen och mötena mellan anstiftare och utförare. Vi hade definitivt kunnat förhindra ett stort antal våldsbrott.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2027 och är nu ute på remiss.
Den kraftfullhet som Niclas Andersson lyfter fram är också det som kritiker varnar för. Stockholms universitet pekar på att myndigheterna föreslås få göra långtgående ingrepp, utan någon kontroll utifrån.
De flesta åtgärder ska polisen få fatta beslut om helt på egen hand, genom särskilt utsedda befattningshavare. För det mest ingripande, som att radera innehåll, behöver myndigheten ett beslut från åklagare.
Fakta.Lagen om polisiära ingripanden i cybermiljö
● Den nya lagen föreslås träda i kraft sommaren 2027 och vara tidsbegränsad under fem års tid.
● Polisen, tullen och Säpo ska få tillåtelse att hacka sig in i hårdvara,
mjukvara och databaser utan att göra sig skyldiga till dataintrång.
● Åtgärderna får användas att stoppa, störa eller kartlägga brottslighet med ett års fängelse i straffskalan och med tydlig koppling till Sverige.
● Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden vid Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd ska utöva tillsyn över hur lagen tillämpas.
● En statlig utredning pekade i somras ut flera tillfällen då polisen kan behöva göra snabba ingripanden i cybermiljön:
Niclas Andersson betonar att polisen måste vara proportionerlig när lagen används, precis som vid våldsanvändning i den fysiska världen.
Samtidigt finns det en poäng i att ingripanden inte måste invänta processer i domstol eftersom syftet är att hindra brott som sker här och nu.
– Det här är insatser som måste gå väldigt fort. Annars blir det också verkningslöst.
Dagens lagstiftning har inte hängt med i den digitala utvecklingen, konstaterar polischefen. Det har gjort nätet till en plats som myndigheterna inte kommer åt, där kriminella kan verka fritt.
– Allmänheten förväntar sig att vi kliver in och avbryter ett slagsmål på stan. Men när det gäller cyberbrott har vi inte de möjligheterna.