För de allra flesta är en akademisk utbildning privatekonomiskt lönsam, men inte för alla.
Fackförbundet Saco har räknat fram livslönen – alltså vad man tjänar under en livstid, inräknat faktorer som studielån och pension – för 35 olika akademiska utbildningar. De har sedan jämförts med livslönen för en person som börjat arbeta direkt efter gymnasiet.
Resultatet? Nästan en tredjedel av de utbildningar som Saco undersökt, lönar sig inte ekonomiskt.
En av de utbildningarna som lönar sig minst är förskollärare. Det ger nio procent lägre livslön jämfört med att börja arbeta direkt efter gymnasiet.
Det var något som förvånade den utbildade förskolläraren Maria Thilander, 33, i Malmö.
– Jag visste att jag inte skulle bli stenrik, det var inte därför jag valde yrket. Men att det var så illa var jag inte medveten om, säger hon.
Den genomsnittliga lönsamheten för en akademisk utbildning är nio procent större än för den som börjar arbeta direkt efter gymnasiet – och den som utbildat sig akademiskt når i snitt lönsamhet vid 36 års ålder.
Motsvarande siffra för läkarutbildade är 32 år, och för ämneslärarutbildade 63 år. Men för förskolläraren blir utbildningen aldrig lönsam.
– Det är som att yrket jag har valt att utbilda mig till inte är värt någonting, säger Maria Thilander.
Hon tror att bristen på lönsamhet kan avskräcka från att söka sig till den tre och ett halvt år långa utbildningen.
– Risken är att vi inte har utbildad personal på sikt. Vi är redan för få förskollärare i förskolan. Det kan påverka kvaliteten och det i sin tur barnets förutsättningar i grundskolan, säger hon.
Anledningarna till resultatet i rapporten är flera, säger Göran Arrius, ordförande för Saco.
– Många av våra yrken har en högre lön i dag, men våra medlemmar har normalt pluggat flera år, tagit på sig skulder och inte tjänat något under tiden, så kalkylen blir lite annorlunda, säger han.
I sällskap med förskollärarutbildningen finns bibliotekarie-, arbetsterapeut- och tandhygienistutbildningen. Ingen av dessa utbildningar lönar sig, visar rapporten.
Göran Arrius beskriver resultatet som ett jämställdhetsproblem.
– Det blir så tydligt att det är kvinnodominerade yrken i offentlig sektor som har en negativ avkastning på sin akademiska utbildning, säger han.
Bland utbildningarna med mest lönsamhet finns i stället läkare, ekonom och jurist.
Fakta.Lönenivåer 2023.
● Förskollärare: 34 600 kronor
● Bibliotekarie och arkivarie: 36 100 kronor
● Tandhygienist: 38 500 kronor
● Grundskolelärare: 39 000 kronor
● Affärs- och företagsjurister: 66 500 kronor
● Specialistläkare: 92 200 kronor
Källa: SCB:s lönestatistik.
Även om Maria Thilander inte tror att den här vetskapen hade fått henne att välja en annan utbildning, så finns det en oro inför framtiden.
– Det är det man hör i personalrummet, oro över pensionen man kommer att ha på grund av sitt yrkesval. Det är ett fysiskt krävande jobb och man orkar inte jobba hur länge som helst, säger hon.
Fakta.Om undersökningen.
Livslönerna inkluderar olika typer av arbetsrelaterade inkomster som sammanräknas över hela livet, så som studiemedel, lön och pension. De tar dessutom hänsyn till inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet och inkomstskatt.
Dessa livslöner jämförs med motsvarande beräkningar för personer som
börjat arbeta direkt efter avslutade gymnasiestudier. På så vis går det att
beräkna den privatekonomiska lönsamheten av att studera en
högskoleutbildning.
Källa: Saco