Hans död blev dramatisk, precis som de sista åren av hans liv.
Salwan Momika, medborgare i Irak, kom till Sverige för omkring sex år sedan men det var år 2023 som han blev rikskänd, och världskänd, för sina koranbränningar. Bland annat brände han en kopia av en koran utanför Södermalmsmoskén i Stockholm i samband med Eid al-Adha, en viktig religiös högtid för muslimer.
– Den här boken är farlig för svenska samhället och jag tycker att alla ska ha friheten att bränna Koranen. Nästa steg vore att förbjuda den, sade han till DN.
Koranbränningen fördömdes av ett 50-tal muslimska länder och kritiserades av bland andra påven.
Trots att hoten mot Salwan Momika strömmade in, fortsatte han sina aktioner som också livesändes på nätet.
Vid 23-tiden på kvällen den 29 januari, mitt under en livesändning på Tiktok, gick Salwan Momika ut på balkongen i en lägenhet i Södertälje där han hade bott i hemlighet en tid.
Kort därpå hörde vittnen som följde sändningen flera höga smällar.
En av dem var en kvinna som uppger att hon var Salwan Momikas flickvän under det sista året i hans liv.
– Jag förstod direkt att det var skott. Jag blev chockad och ringde polisen, sedan tog jag en taxi och åkte dit.
Hon berättar att polisen tog med henne till en bil.
– Jag hörde i polisbilen att Salwan hade avlidit. Sedan fick jag följa med till stationen på förhör.
En vecka senare fick hon komma till bårhuset för att ta ett sista farväl.
– Han var skjuten i huvudet, flera gånger.
Enligt kvinnan träffade hon Momika våren 2024. Då hade han åkt till Norge för att söka asyl, gripits av polis och utvisats. Tillbaka i Sverige hjälpte kvinnan honom att hitta bostad.
– Vi hade fått kontakt via Tiktok. När han återvände från Norge bodde han först på hotell men ville ha en egen lägenhet. Det var då vi träffades och blev ett par.
Kvinnan säger att hon via kontakter ordnade lägenheten i Södertälje.
– Det var inte så många som ville hjälpa till eftersom de var rädda. Vi träffade flera men när de såg honom sade de nej.
Enligt kvinnan höll sig Momika mest inomhus och gick sällan ut.
Var du rädd för din egen säkerhet?
– Nej, för då hade jag inte haft någon kontakt med honom. Jag tänkte att han är på en säker plats och att ingen vet var det är.
Hon har grubblat på vad som fick Momika att fortsätta sina aktioner, trots hoten både i Sverige och internationellt.
– Jag har funderat på om någon har pressat honom, använt honom, men det vet jag inte.
Samma natt som mordet greps fem personer som sedan släpptes. Sedan dess har det varit tyst, säger kvinnan. När hon eller andra anhöriga ställer frågor, hänvisar polisen till förundersökningssekretess. Nu är de oroliga över att mordet inte ska klaras upp, och åklagare Rasmus Öman har tidigare sagt att drar det ut på tiden kommer det så småningom hamna hos polisens kalla fall-grupp.
– Det krävs något ytterligare nu för att vi ska kunna komma vidare. Man kan inte utreda brott hur länge som helst, så är det i alla ärenden, sade Öman till SVT den 9 maj.
Kvinnan som presenterar sig som Salwan Momikas flickvän har tillsammans med en anhörig skrivit en debattartikel och skickat till flera tidningar där de kräver att myndigheterna måste gå till botten med mordet och berätta vad de vet.
Det råder förundersökningssekretess och att berätta skulle kunna förstöra en utredning, har du förståelse för det?
– Ja, jag har tänkt på det, att de resonerar så. Men kan de inte åtminstone säga något, till föräldrarna? Vi känner oss så maktlösa. Det har varit tyst alldeles för länge, och ingenting har hänt.
Kvinnan uppger att det fanns kameror i bostaden och att det borde finnas spår för polisen att arbeta med.
– De var på plats i tid och kunde gå in. De borde kunna hitta mördaren.
I slutet av februari begravdes Salwan Momika i tysthet. Himlen var grå och molnen regntunga, när en liten församling på sju, svartklädda personer tog farväl.
En stark kontrast till hans uppmärksammade liv framför världens kameror.
Det enda som var sig likt, var att även begravningen hade polisbeskydd.
DN söker Polismyndigheten.
Läs mer:
Salwan Momika – mannen bakom koranbränningarna
Koranbrännaren kan kopplas till regimen i Iran