Moa låg nyförlöst på ett BB någonstans i Sverige. Hon minns hur hennes dåvarande sambo, barnens pappa, ansåg att deras nyfödda bebis var ful. Han ville varken ta i eller titta på det lilla knytet.
– Därför tog han stryptag på mig inne på BB. Ingen märkte något, säger Moa och fortsätter:
– Hemma från BB tyckte han att jag skulle ta mitt liv. En natt några veckor senare drar han mig i håret och sparkar mig i magen för att barnen vaknat och gråtit.
Moas partner blev senare dömd för bland annat misshandel och grov kvinnofridskränkning. Han är en av de män som blivit dömda till att gå våldsrelationsprogrammet RVP – men som efter behandlingen fortsatt att slå eller hota sin partner.
Många av dem som dömts för att exempelvis ha misshandlat eller hotat sin partner ska gå en våldspreventionsbehandling via Kriminalvården eller frivården.
Det kritiserade programmet Idap började fasas ut från Kriminalvården 2021. Behandlingen, som riktade sig till våldsamma män, var inte tillräckligt effektivt.
År 2020 publicerade Socialstyrelsen en rapport där de konstaterade att det inte gick att rekommendera någon specifik behandlingsmetod, eftersom det vetenskapliga stödet var svagt.
Man vet heller inte om programmen RVP och Predov, som ersatt Idap, är effektiva för att hjälpa förövare att inte återfalla i relationsvåld. Trots det lanseras nu Predov inom socialtjänsten.
Martin Lardén, chef för Kriminalvårdens enhet för behandlingsprogram, säger att en vetenskaplig panel granskat programmen inför införandet, men att forskning och tid krävs innan man vet hur bra det fungerar.
– Tittar man på forskningsläget i världen kan man inte säga att det har blivit väldigt mycket starkare än det var 2020 vad gäller tydliga effekter på vilken behandling som är bäst för målgruppen. Det är tyvärr ett osäkert område, säger han.
Svårigheten beror på att gruppen är heterogen och består av en blandning av grovt kriminella, de med psykiatriska problem och missbruk, eller personer som inte är kända för våld i andra sammanhang än i just nära relationer, säger Martin Lardén.
Moa knådar en brun mjuk liten stoppad figur mellan fingrarna. Hennes vänner kallar den skämtsamt för bajskorven, men det är egentligen en så kallad småkompis som hjälper henne att hantera oron.
Pappan till barnen dömdes första gången 2021 för bland annat misshandel, grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud. Fängelsestraffet omvandlades till skyddstillsyn och vård på ett behandlingshem på grund av sambons drog- och alkoholmissbruk. Han blir också dömd att gå behandlingsprogrammet RVP.
Medan han går programmet blir mannens beteende hotfullt på nytt, berättar Moa.
Bland annat har han under umgänget med ett av barnen skickat sms som Moa tolkar som att barnet var i fara.
– Vid ett tillfälle åkte jag hem till honom och var inte säker på om mitt barn var vid liv. Han bad mig ringa polisen för att rädda mitt barn och sen blockerade han mitt nummer. Då hade jag panik, berättar Moa.
Knappt två år efter den första domen dömdes mannen för ofredande mot Moa. Straffet blev dagsböter. Kriminalvården skrev i sitt yttrande att mannen, trots återfall i brott, ”visat nya färdigheter (…) som kan vara riskreducerande gällande återfall i relationsvåld” och bedömde att mannen kunde dömas till ett nytt relationsvåldsprogram.
– Men egentligen var det kaos. Uppenbarligen var det lätt att manipulera dem, säger Moa.
När DN träffar henne stundar en tredje gång som hon och mannen ska mötas i rättegång. Åtalspunkterna denna gång handlar bland annat om flera fall av dödshot riktade mot Moa och människor i hennes närhet samt överträdelse av kontaktförbud.
Vad händer i din kropp när du tar emot dödshot?
– Jag var på jobbet och gjorde mig redo för att åka till polisen för att hämta ut ett nytt larm när han ringer mig. Jag föll ihop på marken och fick panikångest och kunde inte andas. Min chef ringde polisen. Det var fruktansvärt, säger Moa.
Hotet ledde till att hon och barnen ännu en gång tvingades fly sitt hem.
Denna gång döms mannen till fyra månaders fängelse för brotten. Att han återfallit i brott trots behandlingsinsatser bidrog till fängelsedomen.
Kritik mot behandlingsprogrammen kommer även från Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer, Roks, där Camilla Andersson är ordförande.
– Behandlingsprogrammen ger kvinnorna hopp över att männen ska kunna förändra sitt beteende. Men vi har inga exempel på att de här programmen har fungerat. Insatserna har bara förlängt tiden som det tar för kvinnan att lämna relationen, säger hon.
Tvärtemot syftet anser Roks att insatsen förfinat männens teknik.
– Mannen ges verktyg till att bruka det psykiska och latenta våldet på ett mer subtilt sätt och hur de ska prata om våld och sitt beteende. Det ger dem verktyg för hur de ska hålla sig undan.
Enligt regeringsuppdraget är syftet med lanseringen av programmet Predov inom socialtjänsten att möjliggöra en utvärdering av behandlingseffekterna, vilket Roks är kritiska till.
Men vill man inte veta om programmen är effektiva?
– Vi vill inte veta om mannen upplever att han blivit mindre våldsam. Vi vill veta om han faktiskt har blivit mindre våldsam, säger Camilla Andersson.
Hon syftar på att många av de utvärderingar som hittills gjorts delvis är baserade på männens självskattningar av sitt beteende efter insatsen.
Kriminalvårdens Martin Lardén säger att tidigare partners kommer att tillfrågas när Predov ska utvärderas i kommunerna.
Han känner till kritiken om män som förfinar sin våldsanvändning genom insatsen.
– Ju mer man är inne i en rättskedja, sjukvård och socialtjänst desto mer lär man sig också tyvärr hur man ska värja sig mot att få oönskad uppmärksamhet. Men det är någonting som sker även i andra sammanhang.
Flera gånger om dagen under barnvagnspromenaderna stannar Moa och tittar upp mot trädet som står ensamt i en skogsdunge. Den är lätt att missa; en reslig men smal stam med löv på toppen. Träden några meter bort verkar se åt ett annat håll.
– Jag känner att trädet är jag. Ståtligt, ensamt och starkt. Den är skör men klarar allt.
Moa heter egentligen något annat.
Fakta.Relationsvåldsprogrammet (RVP)
● RVP utvecklades av Kriminalvården och blev godkänt att användas 2017.
● Programmet utgår exempelvis från brister i känsloreglering, brister i konflikt- och problemlösning samt alkohol- och narkotikabruk – alltså de mest drivande faktorerna bakom relationsvåld.
● Programmet anpassas utifrån klientens problematik. Exempel på anpassningar är behov av innehåll, omfattning och motivation.
● Antalet sessioner varierar mellan 25 till 40.
Källa: Kriminalvården
Fakta.Predov (Preventing domestic violence)
● Predov är ett behandlingsprogram för både unga och vuxna våldsutövare i nära relationer. Våldet kan vara psykiskt, fysiskt eller sexuellt mot närstående.
● Programmet började utvecklas av Kriminalvården 2018. Programmet kan användas inom kriminalvården, socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
● Predov tittar på de mest drivande faktorerna bakom relationsvåld som går att påverka i psykologisk behandling. Det kan handla om bristande känsloreglering och kommunikation samt konflikt- och problemlösning.
● Antalet sessioner kan variera mellan 17 till 22 sessioner.
Källa: Kriminalvården, Socialstyrelsen.
