Lägg ner alla, anmodade Expressens Victor Malm i sitt nyhetsbrev nyligen och avsåg litteraturfestivalerna, dessa ”pseudointellektuella miljöer” som simulerar litteratur, på ungefär samma sätt som reality-tv simulerar liv.
Jag vet inte om det som ägde rum mellan klockan 15 och 15.30 på lördagen under Stockholms litteraturmässa var litteratur – jag tycker inte att det är så viktigt att definiera begreppen – men jag vet att det var underbart. Exsamborna Isabella ”Nonsensprinsessan” Nilsson och Malte Persson samtalade på temat eufoni och sanning. Eller samtalade och samtalade. Nilsson nynnade ”Ooa hela natten”. Persson skrollade på datorn, improviserade allitterationer och analyserade o- respektive trevliga vokalkombinationer. Allra bäst gillade han ”döden är en ylleolle”, en versrad han tillskrev Stig Larsson, men som internet bara leder tillbaka till Persson själv.
Boksamtal kan vara mördande tråkiga och det är sant att litteraturfestivalen ofta simulerar litteratur. Men med en programpunkt som denna är den helt existensberättigad.
Läs mer:
Isabella Nilsson: ”Att göra konst av lidandet kan hjälpa”
