Först är det för-möte. Barnet har då ett par veckor kvar till myndighetsdagen men de vill ändå att målsman är med. När själva operationen ska göras är barnet officiellt vuxet, men det finns omständigheter.
Jag är inte avundsjuk. En gång fick min pappa en inflammation i en visdomstand, han var inlagd i flera dagar med någon varböld som hade stelnat och som de fick bända ut. Det är i alla fall så jag minns det och det lät som helvetet.
Den här tanden är frisk men gömd, och eftersom den kan spöka ska den tas ut.
Hon säger att hon inte är ett dugg nervös, bara irriterad över att missa ett par fotbollsträningar. Jag hade varit sjukt nervös i hennes ställe men det säger jag inte. En vårdnadshavare ska vara lugn.
När jag, som utlovat, hämtar den nyopererade hos käkkirurgen är hon hög på lugnande. Specialisttandläkaren ger henne beröm, kallar henne ”cool” för den där tanden, den var nämligen inte att leka med och trots att de på högteknologisk 3D-röntgen sett alla dess vrår fick de liksom gräva ut den.
Nu ligger tanden i en liten skattkista av blå plast. (Lite barn finns tydligen kvar i en artonåring.)
Det kommer att göra ont i en vecka, förklarar doktorn. Det kommer att svullna och du kanske blir blå, men det är inte farligt. Den myndiga ler med halva ansiktet, den andra halvan hänger rakt ned. Man får absolut inte äta innan bedövningen har släppt. Det gjorde min pappa en gång har han berättat och han tuggade sönder kinden, i tron att det var den som var lunchen.
Jag är väl inte dum, säger tjejen och lider i stället ett tag, döhungrig, med huvudet högt. När hon äntligen får äta säger hon att hon inte tycker om fisljummet potatismos. Hon får något annat och så glass (det tycker alla tycker om i vår familj, även min pappa älskar glass).
Den första dagen är det inte så svullet, men dag två, messar hon när hon vaknar – då är jag tillbaka på jobbet – ser hon ut som en ballong. Hon knaprar paracetamol och ibuprofen och kollar på mobilen. Oroar sig mer för svullnaden än för smärtan, för det nalkas en fest.
När skivan kommer har det opererade området lugnat sig lite, lite, men då har hon hunnit vänja sig vid att halva ansiktet är bulligt så hon går dit ändå, hon känner nästan ingen men också det struntar hon i.
Läs fler kåserier, till exempel Sanna om Dolly Partons sextioåriga äktenskap.