Det finländska partiet Sannfinländarna är i färd med att ändra sin språkstrategi, berättar partiets första vice ordförande, riksdagsledamot Teemu Keskisarja. I den nya strategin justeras svenskans roll i partiets språkpolitik.
Strategin är ännu inte klubbad av partistyrelsen. Det betyder att hela partiets medlemmar inte officiellt omfattas av den, åtminstone ännu.
Erfarna sannfinländare bedömer ändå att strategin rakt av eller med smärre redigering kommer att överföras till partiets kulturpolitiska styrdokument, när Finskhetsprogrammet från 2022 förr eller senare ersätts.
HBL har tagit del av den ännu opublicerade strategin som utformades under ett internt partimöte i Tavastehus i oktober. Ett femtontal tongivande sannfinländare ligger bakom strategin.
”Sannfinländarna är arvtagare till 1800-talets fennomani och finskhetsrörelse. Fienden har bara bytts ut. Ett dödligt hot riktas mot vårt modersmål. Vi strider mot engelskans herravälde”, skriver gruppen.
HBL har talat med flera sannfinländare som suttit i arbetsgruppen. Samtliga omfamnar linjedragningen, vilket talar för att partistyrelsen senare kommer att godkänna den.
Enligt Teemu Keskisarja markerar strategin ett skifte i Sannfinländarnas språkpolitik. Från att ha haft udden riktad mot svenskan identifierar partiet nu en ”ny fiende”. Partiet vill skydda båda nationalspråken mot engelska influenser, säger Keskisarja.
Sannfinländarna har förut velat diskutera och utvärdera svenskans grundlagstryggade status – med andra ord öppnat för att Finland skulle bli enspråkigt finskt.
I Finskhetsprogrammet från 2022 slår partiet fast att man borde ”starta en förtydligande samhällsdiskussion om de grundlagsstadgade språkrättigheterna”.
Nu slopar partiet kravet på en diskussion om svenskans grundlagsskydd.
”Sannfinländarna accepterar svenskan som andra nationalspråk”, står det i arbetsgruppens protokoll från oktober.
HBL läser upp punkter ur Finskhetsprogrammet från 2022 för Teemu Keskisarja. Dit hör att man borde slopa kvoter på svenskspråkiga studieplatser och att invandrare borde integreras endast på finska.
– Det låter inte särskilt bra i mina öron. Jag skriver inte under det där. Fronten är nu helt och hållet riktad mot engelskan, säger Keskisarja.
Svenskans grundlagstryggade status är enligt honom ”en jättebra sak”.
– Men engelskan får absolut inte bli vårt tredje nationalspråk.
Däremot driver Sannfinländarna fortsatt frågan att slopa den obligatoriska skolsvenskan, det partiet har kallat pakkoruotsi (ung. tvångssvenska).
”Det [tvånget] förorsakar onödig osämja mellan språkgrupperna. Finlands nationalspråk har en gemensam fiende.”
Partiet anser att ett slopat tvång skulle medföra ökat intresse för svenska.
”Tvång är en oduglig metod för att höja språkkunskaper. Som enda riksdagsparti förespråkar Sannfinländarna att man gör svenskundervisningen frivillig”, skriver arbetsgruppen.
Även den obligatoriska högskolesvenskan är en ”helt onödig stötesten på karriärstigen”, anser Sannfinländarna.
Enligt partiet är det internationellt sett oerhört att majoriteten tvingas lära sig ett språk som talas av bara cirka fem procent av befolkningen.
Teemu Keskisarja ledde arbetsgruppen i Tavastehus. Han är en av hjärnorna bakom den nya språkpolitiska linjen och anser att svenskan inte utgör ett hot mot finskan.
– Personligen värdesätter jag svenskan högt. Som historieforskare med intresse för 1700- och 1800-talet har jag använt minst lika mycket svenska källor som finska.
Keskisarja hoppas att både Sannfinländarna och SFP ”inser hotet” som engelskan utgör, och bekämpar språket med alla medel.
– Restauranger där man får betjäning bara på engelska och universitet som kommunicerar främst på engelska – det är vårt lands språkliga ödesfråga. Engelskan kan på sikt radera både svenskan och finskan från världskartan, säger han och tillägger:
– Svenskan är finskans naturliga allierade.
Keskisarja anser att språkpolitiken kan förena Sannfinländarna och SFP då partierna försvarar var sitt nationalspråk. Så gick det i början av 1900-talet, resonerar han, då förryskningen svetsade samman fennomaner och svekomaner.
Skiftet ska dock inte misstolkas som att regeringssamarbetet fört SFP och Sannfinländarna närmare varandra i språkfrågor. Partiernas vitt skilda syn på skolsvenskan ger fortfarande upphov till ”gnabb” enligt Keskisarja.
– Finnar lär sig inte svenska genom att i högstadiet banka in diverse fraser i huvudet på elever, som ”jag heter Göran och bor i Tallkulla”, en mening vi övade på 1980-talet i Borgnäs. Sedan tvånget infördes har finnarnas kunskaper kraschat. Det är jätteilla, för man kan inte förstå finsk kultur och historia fullt ut om man inte förstår svenska.
Enligt Teemu Keskisarja är det inte finnarnas uppgift att trygga svenskans framtid i Finland.
– Finlandssvenskarna måste ta ansvar själva och bära upp sitt språk med stolthet. Föda fler barn och lära dem svenska.
– Ni har fantastiska stiftelser som förvaltar tiotals miljarder euro. Det är rätt sätt att främja kulturen, inte att tvinga elever i norra Karelens yrkesskolor att lära sig svenska.
Övriga sannfinländare applåderar den uppdaterade språkstrategin. En av dem är Onni Rostila, 33-årig riksdagsledamot från Tammerfors och aktiv i nationalistiska Finskhetsförbundet.
Rostila ingick i arbetsgruppen som Keskisarja ledde i Tavastehus.
– Det rådde stor enighet om att vi sannfinländare måste vara tydligare med att vi inte har något alls emot svenska och finlandssvenskar. Vi vill reparera de inflammerade relationerna mellan språkgrupperna.
Enligt honom har Sannfinländarnas retorik tidigare ingjutit obefogad rädsla hos finlandssvenskar. Därför ville partiet nu förtydliga sin policy, säger han.
– Det är faktiskt lite lustigt att de sammandrabbningar vi haft med SFP den här perioden inte handlat om språk, utan mer om invandring och andra värdefrågor.
Har regeringssamarbetet fått er att närma er varandra i språkfrågor?
– Det skulle vara en tjusig historia, men det stämmer inte helt. Sanningen är att förändringen i våra led börjat redan före den här mandatperioden.
Sannfinländarna förnyade sin språkpolitik senast 2021. Då var syftet att röja hinder för eventuellt regeringssamarbete med SFP, vilket blev verklighet 2023.
Enligt Onni Rostila är den obligatoriska skolsvenskan nu ”den enda stenen i skon”. Han föreslår att elever i stället får bekanta sig med svenska i en årskurs av grundskolan. Därefter kunde de som vill fortsätta läsa språket.
– Då skulle tvånget inte följa med från första klass till universitetsexamen.
Rostila säger sig tillhöra en minoritet inom partiet som har extra starka åsikter om obligatorisk skolsvenska. Han är övertygad om att sannfinländare lyfter frågan i nästa valrörelse om drygt ett år, trots att den legat på is sedan regeringen bildades.
Onni Rostila tror att den obligatoriska skolsvenskan slopas under hans livstid. Han anser att AI i framtiden kan tillgodose finlandssvenskarnas behov av service.
– Men det finns inte en enda organiserad rörelse som skulle vilja ha ett enspråkigt finskt Finland, inte ens Finskhetsförbundet. Det är bra för finlandssvenskarna att känna till.
