Säkerhetspolisen varnar för att Ryssland, Kina och Iran utnyttjar svenska lärosäten för att inhämta viktig information och kunskap. Bland annat genom att försöka påverka och rekrytera svenska forskare till olika samarbeten.
I en ny forskningsrapport från Nationellt kunskapscentrum om Kina och Mälardalens universitet, som DN har rapporterat om, vittnar forskare vid svenska universitet om att de utsätts för alltifrån dold övervakning till direkta hot från Kina, vilket leder till självcensur.
Lotta Edholm (L), minister för forskning och högre utbildning, ser rapporten som en väckarklocka.
– Det är extremt allvarligt. Det är inte endast ett hot, utan en direkt påverkan av den akademiska friheten i Sverige, om forskare har känt sig tvingade att ändra i sina forskningsresultat eller låtit bli att publicera forskningsrapporter.
Kan du som ansvarig minister låta det ske?
– Det är ju därför vi har vidtagit en rad åtgärder och kommer att göra mer. Vi får inte vara naiva i detta. Det viktigaste är att lärosätena arbetar aktivt med de här frågorna.
På grund av det ökade hotet som Säkerhetspolisen (Säpo) pekar ut har regeringen inlett ett arbete för att stärka lärosätenas skydd mot yttre påverkan. Bland annat genom att ta fram nationella riktlinjer kring det man kallar för ansvarsfull internationalisering, som just nu implementeras.
Har svenska lärosäten varit naiva inför riskerna?
– Det är svårt för mig att bedöma, men det är klart att om forskare i Sverige har larmat så tror jag att en större riskmedvetenhet faktiskt behövs.
Säpo konstaterar att skyddet mot auktoritär påverkan på svenska universitet och högskolor brister.
– Internationell samverkan har byggt Sverige starkt. Men kunskapen kring riskerna med samverkan med andra länder behöver stärkas ytterligare, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säpo.
Påverkan kan enligt Wernstedt ske dolt, genom kopplingar som i flera led kan spåras till främmande makt, eller genom flyktingspionage.
– Kina försöker stjäla svensk kunskap och innovationer genom till exempel förtäckta forskningssamarbeten, de kopplingarna behöver lärosätena bli bättre på att spåra.
Det finns exempelvis kinesiska lärosäten som egentligen är en del av den kinesiska underrättelsetjänsten, säger han.
– Kopplingen kanske inte syns på pappret men om man tittar närmare så ser man väldigt tydliga kopplingar till den kinesiska staten.
Så det finns kinesiska universitet som svenska lärosäten inte bör samarbeta med?
– Man kanske måste begränsa åtkomsten till vissa typer av forskningsprojekt, eller vidta andra säkerhetsåtgärder om man ska ha ett utbyte med en person från den typen av forskningsinstitut.
Samtidigt kan Säpo ha information om specifika forskare i Sverige som spionerar, utan att kunna berätta för universitetet.
– Ja, det är ett dilemma som vi delar med många säkerhetstjänster, eftersom vi inte alltid kan dela underrättelseinformation. Vi får använda andra resurser för att agera med till exempel kontraspionage, säger han.
Flera universitet och högskolor vittnar om att de har utsatts för påverkansförsök, och blivit mer restriktiva med samarbeten med Kina.
De senaste åren, har de inlett en gemensam översyn av riskerna med sina internationella samarbeten med auktoritära länder, säger Martin Bergö, prorektor på Karolinska institutet (KI) i Stockholm.
– Vi är försiktiga och gör noggranna riskanalyser innan vi ger oss in i någonting med Kina på grund av hur det geopolitiska läget har förändrats. Vi får väldigt många samarbetspropåer från deras håll och tackar nej till betydligt fler än vi tackar ja till.
Bergö håller inte med om att lärosätena har varit naiva.
– Jag tycker att vi hanterar det här så bra vi kan. Jag tror inte att lösningen är att dra oss ur alla samarbeten.
Samtidigt som lärosätena har stoppat allt samarbete med Ryssland och Iran, så bedöms Kina bli allt viktigare för svensk forskning och innovation i framtiden.
– För att kunna ligga i framkant så måste vi engagera oss i Kina. Men vi måste ha våra värderingar tydligt i ena vågskålen, säger Martin Bergö, på KI.
Han får medhåll från Stefan Östlund, vicerektor på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). I stället för att stoppa samarbeten med Kina har de infört egen rådgivningsfunktion för att granska forskningsprojekt.
– Vi tog det på allvar väldigt tidigt. För oss är det viktigt att andra universitet också tänker i samma banor, men det går ganska långsamt.
När det kommer till utbyten och samarbeten med Kina, ligger KTH i topp. Under 2025 har de tagit emot nästan en tredjedel av studenterna från Kina, 561 studenter. Han ser det som en viktig studentgrupp, och menar att KTH ligger i ”framkant” när det gäller säkra forskningssamarbeten.
– Man ska absolut inte underskatta Kinas förmåga. Den är extremt kraftfull, säger Stefan Östlund.
Samtidigt konstaterar han att det finns skillnader i hur andra institutioner ser på utbyten med Kina. Vissa har närmast en ”beröringsskräck”, menar han och vill nyansera bilden.
Det är inte bara Kina och Ryssland som utgör besvärande orosmoln på den geopolitiska himlen, menar Östlund:
– Läget på amerikanska universitet är osäkert. Där finns just nu en väldig tystnadskultur och vi har haft problem med visum till USA. Det är inte samma sak än såklart, men det har gått väldigt fort.
