Säkerhetspolisen har tidigare gått ut med att utländska underrättelsetjänster använt sig av organiserad brottslighet för att utföra aktioner på svensk mark.
– Man använder kriminella nätverk för att rikta sig mot andra stater men också mot personer och grupperingar, säger Charlotte von Essen.
Under säkerhetskonferensen Folk och försvar i Sälen går Charlotte von Essen ut med att samma tillvägagångssätt kan användas för att utföra terrordåd.
– Det är ett förändrat terrorhot på så sätt att vi ser att statliga aktörer ofta agerar genom ombud på ett sätt som kan utgöra terror, säger hon.
Säpochefen vill dock inte ge några konkreta exempel på vad det skulle kunna handla om för terrordåd.
– Men om man tar sin utgångspunkt i att terror handlar om att injaga allvarlig fruktan i befolkningen så kan aktiviteter som vidtas av främmande makt utgöra terrorhandlingar.
Charlotte von Essen beslutade på tisdagen att terrorhotnivån i Sverige ska ligga kvar på en fyra, vilket innebär högt hot. Den bedömningen bygger på uppgifter från Säpos kontraterrorenhet, men även på en analys från Nationellt centrum för terrorhotbedömning.
Enligt von Essen ska terrorhotnivån stå kvar i första hand i sex månader. Men i praktiken blir det sannolikt längre.
– Eftersom det här är en långsiktig strategi går ju inte nivån upp och ner på det sättet, utan vi behöver se till de närmsta tio åren, säger hon.
Vad krävs för att du ska sänka terrorhotnivån?
– Då ska alla de osäkerheter vi sett avta. Det finns inget egenvärde i att ligga på en hög nivå, utan det är klart att det skulle vara glädjande om vi kunde göra det. Men vi är inte där än.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att regeringen genomfört flera åtgärder för att möta det höga terrorhotet – och främmande makts inblandning i terror.
– En viktig sak var förra årets beslut när det gäller nya strategier för att möta våldsbejakande extremism, terrorism och organiserad brottslighet, säger han.
Charlotte von Essen pekar på Folk och försvar även på risken för att organiserad brottslighet och främmande makt ska infiltrera statliga myndigheter.
Dessutom kvarstår hoten från ryska underrättelseoperationer och spionage.
Kabelbrotten i Östersjön, cyberattacker, sabotage och spionage har av flera bedömare sammanförts i begreppet ”hybrida hot”, alltså samhällsskadliga operationer som ligger under tröskeln för militära attacker.
Ett sätt att möta sådana hot är det som kallas attribuering – att peka ut den ansvariga i offentligheten. Men justitieministern anser att Sverige måste vara försiktig med det.
– Jag tror att det är väldigt viktigt att bara göra det när man har riktigt torrt på fötterna. Vi har gjort det i några fall under det senaste året när det har funnits väldigt digra underlag som styrker det, säger Gunnar Strömmer.
Han tänker på utpekandet av Iran som ansvarigt för att rekrytera gängkriminella till dåd, men även det fall där statliga hackare från Iran skickade ut 15 000 sms i Sverige med uppmaningar till våld mot koranbrännare.
Säkerhetspolisen är en av de myndigheter som ska se mönster i den hybrida hotbilden, avvärja och utreda brott.
Men von Essen vill inte gå in på om Säkerhetspolisen arbetar med händelserna i Östersjön, där Nato nu inleder den militära operationen Baltic sentry för att övervaka den kritiska infrastrukturen under ytan.
– Exakt vad vi gör och var vi är någonstans hör till den operativa delen av vår verksamhet som jag har svårt att tala om, säger hon.
