Under de senaste åren har militärkupperna avlöst varandra i en rad tidigare franska kolonier i Västafrika. Flera av länderna, som Mali, Burkina Faso och Niger, styrs nu av militärregimer som vänt ryggen mot väst och sökt stöd från Ryssland. Chanserna till en snar återgång till demokrati i dessa länder betraktas som små.
Men Gabon stakar ut sin egen väg med lördagens val där juntaledaren Brice Oligui Nguema är storfavorit, knappt två år efter att han tog makten i en kupp.
Han satte då punkt för familjen Bongos 56-åriga maktinnehav i Gabon. Omar Bongo styrde landet från 1967 till sin död 2009 och efterträddes av sonen Ali Bongo som var president i 14 år.
Efter 2023 års val, som präglades av oegentligheter, bröt protester ut och när valresultatet meddelats på morgonen den 30 augusti tog en militärjunta över makten i landet. Det var den åttonde kuppen i regionen på tre år.
Kuppledaren Brice Oligui Nguema, som vid tiden för kuppen var brigadgeneral i armén och chef för det republikanska gardet, slog tidigt fast att en återgång till demokrati skulle ske senast i augusti 2025. Nu lever han upp till löftet.
I valet är Oligui Nguema storfavorit, mycket på grund av den popularitet han fortfarande åtnjuter efter att ha störtat Bongo. Den främsta motkandidaten är Alain-Claude Bilie-By-Nze som var premiärminister i den tidigare regeringen.
Vinnaren kommer att regera under de kommande sju åren. Det råder ingen brist på utmaningar i landet som bara har 2,5 miljoner invånare. Oljetillgångarna som höll den tidigare regimen flytande har börjat sina och invånarna väntar otåligt på utveckling.
Under de två år som förflutit sedan militärkuppen har ekonomiska reformer genomförts och Oligui Nguema har bland annat strukturerat om statsskulden med nya lån.
Den tidigare kolonialmakten Frankrike är redo att bistå med hjälp. Relationen till Frankrike beskrivs som god och efter de många geopolitiska motgångarna i Västafrika är president Emmanuel Macron i desperat behov av allierade.
