– Skaffa peruk tidigt så blir ni aldrig flintskallig!
Det gamla rådet kommer för mig när jag ser män som regelbundet låter raka av sig håret in på huvudsvålen för att inte se flintskalliga ut.
Det gör man nämligen inte om allt hår är borta.
Flintskalliga är i stället vi som har hår kvar på sidorna och en kal fläck mitt på huvudet. Kahlköpfig heter det på tyska, alltså kalhuvad eller kalhuvig.
Vissa söker dölja flinten genom att kamma hypotek, det vill säga låta håret på den ena sidan växa så långt att det kan kammas över flinten och på så sätt dölja den. Få ting ser så tydliga ut.
I veckan klippte jag mig i en av de många frisersalonger som finns runtom i kvarteren. Det tog sju minuter. Och blev okej enligt hustrun, frånsett några eftersläntrande strån som stack upp mitt på skulten och strax jämnades med densamma.
Förra gången klippte jag mig i Mexiko, i staden Uruapan (’örru apan sa jag för att minnas namnet) vid en tvärgata till Calle Juan Delgado.
Där, bakom ett stort förhänge och en massa barnkläder och leksaker på en ställning skymtade jag en frisörstol. Jag drog undan förhänget och steg in. Där stod en äldre, välvårdad man iförd kostym. Han visade mig vänligt att ta plats i stolen och lämnade sedan rummet genom en dörr.
Jag väntade och tittade mig omkring. I rummet fanns bara den frisörstol som jag satt i. Resten var rysch och pysch som på obestämt sätt verkade vara till salu.
Så öppnades dörren och in steg en dam i övre medelålder, med lilafärgat, mycket tunt hår och propra överdragskläder. Hon hälsade kort och gick sedan till verket med all den diskreta ackuratess man kan begära av en frisörska med egen stol vid en tvärgata till Calle Juan Delgado i staden Uruapan i Mexiko.
Klippningen tog en halvtimme. Snyggt! sa hustrun. Och vad kan man mer begära?
Läs fler kåserier av Säverman, till exempel om en operakväll med bevarade pressveck.
