Allt går igen. Nu meddelas att försvaret behöver billigare sätt att skjuta ner framtida drönare.
Moderna luftvärnsrobotar är tekniska underverk som kostar många miljoner. Drönare är enkla elakheter som försvaret nu uppges kunna eliminera mycket billigare med en luftvärnskanon från 1930-talet.
Dags då att även damma av en 78-varvsskiva från 1940 med titeln ”Oskar med luftvärnskanonen”.
Texten skrevs av Gus Morris och musiken av Kai Gullmar som själv sjöng in den på sitt urbana, självsäkra sätt på grammofonskiva.
Sjöng in den gjorde också Rut Holm, den svenska filmens eviga lantlolla och med henne fick låten en lantligare touch.
Första versens första rad beskriver i ett nötskal den roll som pigorna hade i den dåtida svenska filmen och schlagern:
Jag liksom andra en fästman har
en lång dromedar, men en tjusig karl.
Men karln är inte vem som helst i den svenska beredskapstidens grötrocksekiperade manskap:
För honom en afton i väg det bar
för han nånting var vid vårt luftförsvar.
För femtio år sedan hittade jag skivan med Rut Holms inspelning i radions grammofonarkiv.
På etiketten satt klistrad en liten maskinskriven lapp: ”Bör ej spelas” stod det.
Man hade hört talas om radions så kallade dödskallemärkning av skivor som av olika skäl inte fick spelas. Det här var kanske en sådan märkning.
Och anledningen? Kunde det ha med sista strofen att göra?
Och skulle min Oskar glömt mig det rakt inte bråskar
för jag kan nog kamouflera mig med någon annan Oskar.
Så är du Oskar med luftvärnskanonen…
Bom-tatata bom tatata bom.
Så lösaktig fick en flicka inte vara i Sveriges Rundradio med den tidens dubbelmoral:
Och nu har han inte skrivit till mig på en vicka
så han kanske kamouflerar sig med någon annan flicka.
I dag skulle hon dränkas i dånet av annan musik, i morgon i dånet från drösar av drönare som Oskar försöker pricka med sin billiga luftvärnskanon från 1930-talet.
Läs fler kåserier av Säverman, till exempel om hur olika snyggt även en flintskallig kan klippa sig.
