![](https://i3.wp.com/static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/5562bcfb-b10b-42c6-abbc-b90f67e42dce.jpeg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1024:576&crop=1024:h;center,top&output-quality=80&w=1200&resize=1200,0&ssl=1)
Den parlamentariska kommittén med representanter för de åtta riksdagspartierna har inte kunnat enas på alla punkter om public service-uppdragens uppdrag och villkor.
Tilldelningen av pengar kommer att räknas upp tre procent 2026, därefter två procent 2027–2030, för att sedan minska till en procent 2031–2033, vilket oppositionspartierna anser är för lite.
– Min förhoppning är att den här medelstilldelningen kommer att innebära en viss press på bolagen och att det kommer ha konsekvensen att man måste se över verksamheten, säger Alexander Christiansson, SD:s ledamot i kommittén.
Kommittén är överens om att bolagen (SVT, UR och SR) ska erbjuda ett brett programutbud.
– Ska public service göra allt det man gör i dag? Nej, det tycker jag inte. Det finns anledning att prioritera och effektivisera så att man ägnar sig åt kärnuppdraget, säger Christiansson.
Är det vad du tycker eller vad kommittén kommit fram till?
– Det blir konsekvensen av produkten. Utredningen landar i att man ska prioritera sina egna plattformar, att man ska ha ett brett public service, att man ska prioritera kärnuppdraget och ha en trappa som innebär att de får mindre pengar i slutet av perioden.
Tidigare vd:n för TV4 Jan Scherman, som är med i föreningen Oberoende Public Service, har beskrivit det som sker som en slakt av public service. Det vänder sig Moderaternas Kristina Axén Olin emot. Hon pekar på att det blir en större uppräkning totalt på åtta år.
– Det är de som älskar att skapa polarisering och kulturkrig som säger sådana saker. Hur man än räknar kan man inte tycka att 166 miljoner mer än i dag är en slakt, säger hon.
Oppositionspartierna anklagar Tidöpartierna för att sätta den interna uppgörelsen före att få en bred enighet. Axén Olin tycker däremot att det är oppositionen som inte har kunnat kompromissa.
– Så fort det är vi som styr så är det vi som ska vika ner oss så att det ändå blir som Socialdemokraterna vill, säger hon.
– Mitt första mål var att vi måste bli överens bland Tidöpartierna, men helst hela kommittén. Men de sista veckorna har det visat sig att det inte går.
Lawen Redar, Socialdemokraternas ledamot i kommittén, beskriver förslagen som en nedskärning som kommer att leda till sparkrav. Hon hävdar att Tidöpartierna kom med sina förslag under de sista sammanträdena – och att det inte stämmer att oppositionen inte kunnat kompromissa.
– Den bilden Tidöpartierna vill sätta nu överensstämmer inte med verkligheten. Det är bara att gå igenom de protokoll som finns och ställa frågan till ordföranden, säger Lawen Redar.
Lars Leijonborg anser att bolagen kommer att kunna hålla en hög kvalitet i programverksamheten. Han medger att det är ett misslyckande att det inte blev en bred enighet i kommittén, men tillägger att främst Tidöpartierna måste komma överens – ”annars blir det regeringskris”.
– Jag personligen hade kunnat tänka mig att vi kunnat ta lite mera tid på oss, men tidsplanen fick inte rubbas, och det kanske också bidrog till att det inte gick på slutet, säger han.
Många menar att det här kommer att innebära stora sparkrav för bolagen – vad tänker du om det?
– Den tekniska utvecklingen kan innebära stora förändringar och duktiga insatta personer hävdar att det finns betydande rationaliseringsmöjligheter som ska drabba den administrativa sidan, inte programverksamheten, säger Leijonborg.
Läs mer:
Utredning: Stora möjligheter att effektivisera public service
DN Debatt. ”Stora skiljelinjer i synen på public services framtid”