De senaste dagarna har det riktats skarp kritik mot förslagen i regeringens utredning om statligt stöd till ny kärnkraft. Tunga remissinstanser – som Svenska kraftnät, Energimyndigheten och forskare från olika håll – varnar för att regeringen går för fort fram. De menar att det inte är klarlagt att det är samhällsekonomiskt motiverat att satsa så mycket som utredningen föreslår på ett enda kraftslag.
Energipolitiken är en del av Tidöavtalet och Tobias Andersson (SD) är ordförande i riksdagens näringsutskott som ansvarar för energifrågorna. Han betonar att han inte hunnit sätta sig in i remissvarens detaljer men tar de utredda förslagen i försvar.
– Kärnkraftssatsningen kommer att bli av och jag bedömer att den kommer att påminna mycket om utredningens förslag. Det är det mest omfattande kärnkraftsprojektet i västvärlden i nuläget. Det är ny materia inte minst för aktörerna på marknaden så att det uppstår frågor är mycket väntat.
Tobias Andersson låter sig inte rubbas av invändningen att alternativen till en stor satsning på kärnkraft inte har analyserats tillräckligt. Han vänder sig emot bilden av att Tidöpartierna enbart vill ha kärnkraft och argumenterar för att med mer planerbar kraft blir det också plats i systemet för väderberoende energikällor som vindkraft.
– Det här systemtänket har saknats och därmed har man bidragit till den situation som vi befinner oss i nu. Om ett sånt här förslag som tänker på leveranssäkerhet får kritik från de som genom naivitet, dumhet eller cynism har förstört vårt elsystem, det bryr jag mig inte om.
Men vi talar ju inte om era politiska motståndare nu eller miljörörelsen. Den här kritiken kommer från instanser som Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen?
– Ja, det är ju ett par myndigheter och ett affärsverk som absolut inte har tagit sitt ansvar under de gångna åren. Huvudansvaret ligger förstås på politiken men man kan inte fria de här aktörerna från bristerna i vårt energisystem, säger Tobias Andersson.
Menar du att det gör deras kritik mindre trovärdig?
– Om man har varit en del av problemet och sedan kritiserar lösningarna, då tycker jag att man är mindre trovärdig. Återigen, skulden ligger främst på politiken men när vi kom till makten fanns ett stort behov av att tydligare styra de här myndigheterna och affärsverket Svenska kraftnät. Med det sagt: nu ska vi titta grundligt på remissvaren och sedan får vi se exakt hur propositionen utformas.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger att regeringen nu ska gå igenom remissinstansernas synpunkter. Flera av remissvaren riktar kritik mot att det inte finns någon tillräcklig samhällsekonomisk analys för att fatta beslut om ny kärnkraft.
– Vår grundläggande analys är att det behövs mer el. Då måste vi få fart och bygga både vindkraft och kärnkraft. Om vi inte gör det blir kostnaden väldigt hög, säger Elisabeth Svantesson och fortsätter:
– Vi ska självklart ta del av remissinstansernas svar och se om det finns saker vi behöver fördjupa oss mer i. Men att vi behöver mer el, därom råder ingen tvekan.
Läs mer:
Kritiken växer mot regeringens plan för ny kärnkraft
Tomas Ramberg: Brådskan handlar om att snuva Socialdemokraterna
Fakta.Förslaget om ny kärnkraft
￭ Tidöpartiernas mål är att två nya reaktorer ska byggas till 2035, med ytterligare utbyggnad till 2045. Det var dock länge sedan det var lönsamt att investera i ny kärnkraft.
￭ Därför fick regeringens utredare Mats Dillén i uppdrag att föreslå hur man kan utforma ett statligt stöd till byggandet av nya kärnkraftsreaktorer. Hans förslag vilar på tre grundpelare.
Förmånliga lån. Staten lånar upp 75 procent av det kapital som behövs för att bygga reaktorerna. Kärnkraftsbolagen får ordna resterande 25 procent. Poängen är att svenska staten kan låna till lägre ränta än företagen. Utredningen räknar med lån på 300 miljarder kronor men vill ta höjd för 600 miljarder.
Garanterat elpris. Utredaren föreslår 80 öre per kilowattimme, men i praktiken skulle det bli en förhandlingsfråga mellan staten och bolagen. Hamnar marknadspriset lägre så går staten in och ersätter bolagen för mellanskillnaden. Detta bekostas med en elskatt. Skulle priset stiga över den överenskomna nivån så ska överskottet gå tillbaka till staten.
Riskdelning. När reaktorerna kommit i drift görs en bedömning av lönsamheten. Är den dålig så sänks räntan på lånen. Är lönsamheten god så höjs räntan. Den garanterade prisnivån kan också justeras beroende på hur det går för bolagen.
￭ Utredarens uppdrag var att föreslå finansiering av just ny kärnkraft. Det ingick inte att väga kärnkraften mot alternativa lösningar. Lagen om stödet föreslås träda i kraft i maj nästa år.
