SD vill att en folkomröstning ska föregå den grundlagsändring som är på gång, meddelar partiledaren Jimmie Åkesson på tisdagen. Ändringen handlar om att det måste vara en kvalificerad majoritet om minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter som röstar för en grundlagsändring i andra omröstningen.
Med hänvisning till S:s storlek anser han att den föreslagna ändringen skulle ge partiet för stor makt under överskådlig framtid. Därför, säger han, kan han inte förstå hur åtminstone partierna högerut kan tycka att det vore en god ide.
– I praktiken ger vi S vetorätt att ändra grundlagen för lång tid framöver. Det låter typiskt dåligt. Jag har väldigt svårt att förstå varför de borgerliga partierna går med på det, säger Jimmie Åkesson på en pressträff.
Han pekar bland annat på ett exempel.
– Det mest talande exemplet är yttrandefrihetsgrundlagen, den röstade igenom med ganska knapp majoritet efter valet 1991. Vi hade kanske inte haft den i dag, i den form den är i dag om det vore så svårt som man vill göra det, säger han.
Samtidigt anser Jimmie Åkesson att det finns ett behov av att ”balansera yttrandefriheten mot den nationella säkerheten” – en begränsning av nuvarande lagstiftning.
– Det är svårt att konkretisera. Vi har ett väldigt osäkert omvärldsläge, vi har ett antal statsaktörer som på olika sätt agerar mot Sverige och kan använda bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen för att påverka oss och skapa instabilitet och skada vårt land. Det kan finnas anledning att se över sådana saker.
Han lyfter också tryckfrihetsförordningen.
– Vi har en ganska unik grundlag som är ganska konkret när det gäller tryckfrihetsförordningen, där man kan behöva göra förändringar i takt med att omvärlden förändras.
SD stod bakom förslaget under utredningen men har nu ändrat sig efter en intern diskussion i partiet.
I dag gäller följande för att en grundlag ska ändras: Minst hälften av parlamentet röstar för i två omröstningar med ett nationellt val emellan. SD vill inte ändra på den ordningen.
Sverige har haft sex nationella folkomröstningar varav alla varit rådgivande, inte beslutande.
Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren, menar att SD-utspelet sätter fingret på problem i Ulf Kristerssons regeringsunderlag.
– Det är tydligt att Kristersson inte håller ihop Tidögänget. Fram tills nyligen var åtta partier överens i en för svensk demokrati väldigt angelägen fråga. Helt plötsligt håller man inte ihop på Tidösidan.
Sverigedemokraternas argument att ändringen skulle ge S ett veto avfärdas av Hallengren.
– Det ger inget veto åt någon. Det handlar om demokrati, grundläggande fri- och rättigheter som vår grundlag ska skydda. Tittar vi runtom i världen ser vi att allt fler länder utmanar och inskränker mänskiga rättigheter, yttrandefrihet och tryckfrihet. Det är en mycket märklig argumentation.
DN har även sökt justitieminister Gunnar Strömmer, (M).
Texten uppdateras.
